DELA

Större kommuner inte bättre

Under lagtingets debatt om kommunreformen påstod ledamot Johan Ehn (MSÅ) att han ”aktivt och ärligt bjudit in kollegerna i lagtinget till en öppen och ärlig diskussion kring alternativ om hur vi aktivt, lösningsfokuserat och med hela Åland för ögonen möter framtidens utmaningar. En diskussion som skulle syfta till att konstruktivt syna alternativ, förfina metoder och hitta möjliga gemensamma linjer.”

Det låter bra eftersom regeringspartiernas nuvarande förslag till en ny, tvingande kommunstruktur inte är en framkomlig väg. Men någon inbjudan från Ehn har åtminstone inte nått oss inom Ålands Framtid. Är Johan Ehn seriös i sina intentioner måste han givetvis skicka ut en formell invit till ett sådant möte, i annat fall blir det bara lösa ord från talarstolen.

Ålands Framtid har under debatten presenterat förslag för att komma vidare ur de till synes låsta politiska positionerna kring kommunreformen. Ett sådant är att senarelägga ikraftträdandet av reformlagen till efter lagtings- och kommunalvalet hösten 2019. Görs reformen till en valfråga ges det åländska folket i demokratisk ordning möjlighet att ta ställning till förslaget, vilket är det enda rätta.

Det mer eller mindre kompakta motståndet ute i kommunerna mot regeringens förslag att, om det så behövs, med tvång slå ihop Ålands 16 kommer till fyra visa att detta inte är vad ålänningarna röstade för i senaste val. Det är väl i vetskap om just detta som regeringspartierna är så rädda för att låta lagförslaget bli en valfråga. Fegt och odemokratiskt, menar vi inom Åland Framtid. Man kan bara hoppas att väljarnas dom i efterhand blir hård.

Tidigare i år presenterades en forskarrapport om effekterna av den stora kommunreformen i Finland 2009. Rapporten visar att de positiva intentionerna med reformen inte har infriats, däremot till stor del de farhågor som fanns. De stora förlorarna på reformen är inte helt oväntat randområdena eftersom den kommunala verksamheten och servicen koncentreras till det nya kommuncentra. Intresset för att rösta i kommunalvalet har även sjunkit märkbart i glesbygden. Reformen har inte heller sparat pengar och förvaltningen har blivit stor, tungrodd och byråkratisk.

Dessa erfarenheter bör givetvis tas i beaktande i den fortsatta processen med den åländska kommunreformen. Att ha fri tillgång till fakta och facit från annat håll kostar heller inget utan ska ses som en tillgång för att fatta kloka politiska beslut innan det är för sent.

En artikel om forskarrapporten finns på: www.hbl.fi/artikel/ny-forskning-visar-kommunreformen-sparade-inget/

ÅLANDS FRAMTIDS LAGTINGSGRUPP

AXEL JONSSON

BRAGE EKLUND