Större kommuner inte bättre per automatik
John Holmberg (Lib) skriver en lång insändare om fördelarna med kommunsammanslagningarna. Och jag kan inte låta bli att saxa följande mening, och drista mig till att göra en analys av vad jag tror att han egentligen menar. Enligt honom betyder en kommunsammanslagning att storkommunen får ”en rationell och kostnadseffektiv drift där ett attraktionskraftsutrymme per automatik skapas i form av lägre skattöre och tillväxtsatsningar”.
En rationell och kostnadseffektiv drift innebär sannolikt att de små daghemmen och skolorna i de nuvarande småkommunerna försvinner till förmån för större och kostnadseffektivare enheter i storkommunens centrum. Vilken ”attraktionskraft” det skulle ha för att få fler personer att vilja flytta till den kommunen vet jag inte, men kanske det är tänkt att ”attraktionskraften” består i att fler säljer sina hus i utkanten av storkommunen och i stället flyttar in till kommuncentrum? Vilket i förlängningen innebär mindre kostnader för kommunen bland annat i form av lägre underhåll av vägnät och avloppsanläggningar.
En storkommun får inte heller per automatik lägre skattöre. Enligt den utredning som gjorts av en sammanslagning av Norra Ålands kommuner till en storkommun, har det påpekats att Saltvik kommer att få högre kommunalskatt vid en sådan reform. Huruvida detta ”per automatik” skulle påverka inflyttning till Saltvik på ett positivt sätt är för mig en gåta, men kanske John Holmberg kan förklara detta på ett enkelt och lättbegripligt sätt?
Antalet kommundirektörer på Åland är ju en ”nagel i ögat” på många storkommunförespråkare. Hittills har det ju visat sig att sammanslagning från mindre till större och färre enheter på Åland inte inneburit någon minskning av antalet direktörer. När ÅHS bildades så var ju en av anledningarna att man skulle få färre direktörer. I stället blev det tvärtom. Direktörerna fick nya jobb och arbetsbeskrivningar inom den nya organisationen, och sannolikt också högre lön, då de fick ett större ansvarsområde än de haft tidigare.
Så blir det sannolikt också i de nya storkommunerna på Åland. Större enheter kräver större (spets)kompetens och ger utökade ansvarsområden, vilket också ger högre lön och dessutom oftast kräver större personalstyrka. Detta har också visat sig bli fallet vid de kommunsammanslagningar som gjorts i våra närområden. Möjligen sparar man in någon städersketjänst vid något kommunkansli. Eller någon kaffekokerska då antalet fullmäktigen reduceras.
Jag undrar också vari ”tillväxtsatsningen” består? Detta vill jag gärna ha ett konkret exempel på, för tillväxt är ju ett modeord nu, och något vi alla vill ha del av. Visserligen kommer ett antal kommunkansliet att läggas ner, och bli öde och tomma, men det bidrar ju inte till tillväxten på något sätt. Kanske är det tanken på att på några ställen skall det byggas nya kommunhus för att få utrymme för den utökade arbetsstyrkan som avses som ”tillväxtsatsning”. Och det gläder väl i alla fall några byggföretag som på så sätt har arbete åt sina anställda en tid framöver. Men sedan då? Tillväxten av nya offentliga byggnader inom de nya storkommunerna kommer väl i någon mån att avstanna efter det, då en av anledningarna till kommunsammanslagningar är ”en rationell och kostnadseffektiv drift” i den nya storkommunen. Denna utveckling tror jag inte gynnar våra större byggföretag, där just det offentliga byggandet gett arbetsplatser och pengar i plånboken till många ålänningar.
Runa Lisa Jansson
