DELA

Stora brister i Ålands gallups upplägg

Nya Åland har den senaste tiden med påtaglig förtjusning publicerat diverse resultat från Ålands gallup och presenterat dessa som fakta.

För en som en gång i tiden både studerat och undervisat statistik blir detta i längden rätt smärtsamt att betrakta. En undersöknings validitet är helt beroende av hur urvalet sker och där finns det stora brister i de enkäter som Ålands gallup gör.

En undersökning ska vara representativ, ha ett slumpmässigt urval, ha en tydlig population och vara tydligt avgränsad. Inte mycket av detta uppfylls i dessa enkäter.

Som det är nu gäller enkäterna endast:

1. De som orkar/ids gå och fylla i enkäten. Redan där finns möjlighet till manipulation genom att en grupp kan uppmuntra sina medlemmar att gå till enkäten och rösta på en specifik sak. En person som brinner starkt för en fråga är mer benägen att svara i enkäten en som är ointresserad. Ytterlighetsexemplet skulle vara en fråga där nästan samtliga inte överhuvudtaget bryr sig, men en mindre grupp är väldigt engagerad. Om endast denna grupp svarar i enkäten kommer resultatet att bli att 100 procent har en viss åsikt. Detta resultat är dock inte på något sätt representativt.

2. De som aktivt använder Facebook. Där tappar ni många. Alla har inte Facebook eller om de har en profil så används den inte aktivt.

Undersökningen representerar således en mindre grupp Facebook-användare, urvalet är absolut allt annat än slumpmässigt, populationen är FB-användare. Avgränsningen är antagligen ålänningar, men jag vet inte hur detta egentligen kontrolleras och vilka kriterier som gäller.

Jag ser nog dessa enkäter som en ”skojig grej på nätet som man kan göra istället för det man egentligen borde göra på sin arbetsplats”, men inte mer. Inget att dra några som helst slutsatser av.

Jag rekommenderar er att söka efter ”stickprov” på Wikipedia eller använda andra källor för hur korrekta statistiska urvalskriterier skapas. Och sedan fundera på hur dessa (inte) tillämpas av Ålands gallup.

ANDERS ENGES

SVAR PÅ INSÄNDARE:

Tack för ditt intresse för Åland Gallup. Genom alla år har Nya Åland gjort så kallade gatupejlingar –Nyan pejlar – för att få en glimt av det åländska folkets åsikter i olika frågor. Åland Gallup är vår satsning för att ta det här till nästa nivå. Hittills har vi nått långt över 1000 ålänningar i stället för som tidigare 100. Åland gallup är ingen klassisk opinionsundersökning, vilket vi varit tydliga med från den allra första artikeln. Men som tidning anser vi det viktigt att inför stundande valår komma bort från en samhällsdebatt som till stor del styrs av vad ”alla tror att alla andra tycker”. Vår ambition är att även de som inte annars hörs ska få en chans att komma till tals.

Vi har varit, och är, väldigt noga med att berätta precis hur vi gör, hur man kan delta, vilka utmaningarna är och hur resultatet kan påverkas på olika sätt. Den här transparensen är viktig för oss, just för att Nyans läsarna själva ska kunna ta ställning till de resultat som presenteras.

Har man inte tillgång till internet men ändå vill delta är man välkommen till oss på Norra Esplanadgatan 1.

ANNA BJÖRKROOS

CHEFREDAKTÖR

I dag finns det i huvudsak tre olika sätt att göra opinionsundersökningar, telefonintervjuer, webbenkäter och webbpaneler. Att i stället använda Facebook har sina möjligheter och utmaningar, precis som de tre redan nämnda har sina. Vid telefonintervjuer så handlar det om att folk ska orka, vilja eller kunna svara i telefonen. I webbenkäter är det lätt att fuska (betydligt lättare än att skapa falska Facebook-konton som är trovärdiga). Webbpaneler är uppbyggda av personer som vill vara med i just den specifika panelen och ofta är det i samarbete med ett mediahus.

1. Det är korrekt att frågans art påverkar, dels deltagarantalet, dels vem som svarar. Det är därför jag numera slår samman de olika månadernas svar för partisympatifrågorna. De olika huvudfrågorna aktiverar olika människor, så olika intressegrupper kommer att höras och därmed även deras åsikter. Är samma person med flera gånger i Åland gallup så räknas endast det senaste svaren på partifrågorna. Med andra ord så kommer den politiska enkätdelen bli allt säkrare efterhand som fler huvudfrågor ställs och allt fler unika deltagare ingår. I dagsläget viktar jag deltagarna i gallupen efter valresultatet 2015, hur många män och kvinnor som deltog, ålderskategorier och region.

2. Ditt resonemang om urval och Facebook är intressant eftersom det i dag är cirka 18 000 på Åland som är medlemmar. Det går inte längre att dra alla Facebook-användare över en kam, det är ungefär som att påstå att alla som har en mobiltelefon är en viss typ av människor. Jag granskar alla profiler som vill vara med i gallupen innan de godkänns och kan där gallra bort eventuella falska profiler och konton som nyskapats för att kunna rösta flera gånger. Detta är en metod som skulle vara omöjlig för ett större område än Åland, men här är det fullt möjligt.

Till sist så vill jag påpeka att det här är en helt ny modell och ett helt nytt försök att se opinioner. Som du säkert vet så missade de traditionella opinionsmetoderna totalt när det gällde både Trump och Brexit, helt enkelt för att de inte gjorde några undersökningar i Facebook. Där gjordes däremot stora propagandainsatser.

Ett problem med vår metod är att de åländska väljarna i många fall röstar på person och det kan jag inte på något sätt mäta här, men det kan inte heller de traditionella metoderna göra. Min tolkning är att det är därför vi har så stor del osäkra väljare ännu. Förhoppningsvis kommer andelen minska när vi vet vem som ställer upp i valet nästa år.

MATS ADAMCZAK

GRUNDARE AV ÅLAND GALLUP