Stor brist på boendeplatser för äldre i Mariehamn
För några veckor sedan hade Ålandstidningen några artiklar om antalet boendeplatser på Trobergshemmet och Odalgården i Mariehamn.
Det är skrämmande att både politiker och höga tjänstemän inom äldreomsorgen anser att Mariehamns boendeplatser för de äldre räcker till mer än väl, när verkligheten är en helt annan. Man har räknat procenträkning och kommit fram till att 90 procent av alla 75 år fyllda ska bo hemma. Hur har man kommit fram till just 90 procent kan man undra. Varför inte 68 eller 73 procent?
Man har tydligen överhuvudtaget inte tänkt på att det bakom siffrorna finns levande människor med vitt skilda behov och önskemål. Att man som gammal, ängslig och skröplig skall vara tvungen att bo ensam hemma när man inte längre klarar av det är inte försvarbart!
Faktum är att minst ett 40-tal personer har anhållit om en boendeplats och många har redan väntat länge på att få en. Det är cyniskt av socialdirektören att påstå att Mariehamn till och med har för många platser. Ja, kanske om man ser till procentsatserna, men definitivt inte när man ser till det faktiska behovet.
Det finns ett professionellt team som ska se till att alla får vård på rätt nivå och det anser man sig tydligen ha uppnått. De som har ansökt om en plats och deras anhöriga förstår uppenbarligen inte vad de sökande behöver! Jag anser inte att människor som lever med en ständig rädsla att falla eller att drabbas av en sjukdomsattack, människor som inte kommer ihåg att äta eller dricka eller som ger sig iväg från hemmet utan att veta vart de är på väg eller varför, har det bäst hemma.
Det är fint att staden erbjuder olika former av dagverksamhet och att man till och med planerar att utöka dem, men det hjälper inte dem som inte längre orkar ta sig utanför hemmet. Det är också jättefint att man kan få hjälp med dagliga sysslor av hemtjänsten, men när man kommit till det stadiet att man inte känner sig trygg i hemmet och när minnet sviker så räcker det inte längre. Då behöver man få bo i trygghet med tillsyn dygnet runt, men i Mariehamns stad är det inte möjligt annat än för några lyckligt lottade. Och alla anhöriga får vackert lov att fortsätta oroa sig för sina nära och kära.
HARRIET ÖFVERSTRÖM-SNICKARS
