Stoppa en okrontrollerbar personalflykt
Det har nu förflutit ett år sedan socialledningen initierade ett beslut om att minska antalet nattsköterskor inom stadens äldreomsorg. Beslutet väckte bestörtning bland några anhöriga.
Under ett stadsfullmäktigemöte i slutet av år 2017 läste Jörgen Pettersson (C) upp ett brev skrivet av en anhörig som starkt oroade sig över följderna att minska antalet nattsköterskor. Den debatt som följde visade att stadspolitikerna står upp för de gamla och äldreomsorgspersonalen. Nattorna fick jobba kvar tillsvidare.
Nästan som en hämnd över detta bakslag för socialledningen beslöt man förelägga socialnämnden en åtgärdsplan som bland annat innehöll krav på rotation och obligatoriskt treskift för alla som arbetar inom äldreomsorgen. Beslutet slog ned som en bomb bland de anställda som protesterade och kände sig med rätta helt överkörda av ledningen.
Många meddelade redan i början av juni detta år att de slutar om de tvingas till treskiftsarbete. Socialnämndens ordförande lade allt ansvar på socialchefen som intygade att hon har rätt att ändra personalens arbetstider. Argumentationen för en så drastisk förändring var svag och fortfarande frågar sig många varför man ska ändra på ett bra och fungerande system.
Personalsituationen inom äldreomsorgen har fortgående försämrats sedan socialnämndens beslut i slutet av maj om införande av obligatorisk rotation och treskift. I oktober reagerade de fackliga organisationerna och kallade situationen inom äldreomsorgen ”alarmerande”. Facket uppmanade stadens ansvariga att kommunicera med sina anställda för att återställa förtroendet.
Socialdirektören tvivlar på fackets bedömningar och lovar reda ut saken. Dagsläget vad gäller tillgången på kompetent personal, antalet pilotprojekt och frivillighet i fråga om kravet på rotation inom stadens äldreomsorg är oklar. Ledningen undviker att komma med klara besked. Hur många har sagt upp sig och hur många står i beråd att säga upp sig är viktiga frågor i sammanhanget.
De inofficiella uppgifter är det mer än 30 närvårdare och sjuksköterskor sagt upp sig eller kommer att säga upp sig efter socialnämndens beslut om införande av obligatorisk rotation och treskift. I denna siffra ingår inte hemtjänsten. Hela sex omvårdsledare har sagt upp sig redan och fler överväger att sluta.
På demensavdelningen Marhällan finns två från den ”gamla” personalen kvar. En grupp anhöriga jobbar frivilligt för att de ser att resurserna inte räcker till. Ledskär är en annan avdelning som lider akut brist på en säker personaltillgång. Det finns avdelningar där läget är bättre men generellt ser framtiden mörk ut.
Många av dem som slutar har jobbat länge inom äldreomsorgen. De är på många sätt den bäst meriterade personalen och det är en stor förlust för äldreomsorgen när de säger upp sig. Ett dåligt betyg för stadens personalansvariga.
Enda lösningen på denna katastrofala försämring av äldreomsorgen i Mariehamn är att stadsstyrelsen som är kommunens arbetsgivare sätter stopp för socialledningens destruktiva personalpolitik. Socialchefen företräder arbetsgivaren men hon är inte omnipotent.
Stadsstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens personalpolitik och måste återupprätta personalens förtroende för staden genom att sätta stopp för den tvångspolitik som nu förs och som äventyrar våra äldre medborgares rätt till en trygg och säker äldreomsorg eftersom den resulterar i en okontrollerbar personalflykt.
BARBRO SUNDBACK (S)
SVAR PÅ INSÄNDARE:
Låt mig först bara konstatera och bestämt betona att stadsstyrelsens och för övrigt de politiska partierna samtliga ser det som oerhört viktigt att äldreomsorgen fungerar på bästa sätt. Vår äldreomsorg ska vara minst lika bra som någon annanstans och därtill motsvara de förväntningar som finns hos de äldre, hos de anhöriga och hos ledning och personal. Det är alltså ingen som vill något annat.
Det är naturligtvis i första hand upp till socialnämnden att styra upp verksamheten på bästa sätt och att därmed skapa så bra förutsättningar som möjligt inom ramen för de av fullmäktige beslutade målsättningarna och inom ramen för de medel man har tilldelats. Ledning och personal har sedan att i konstruktiv samverkan se till att verksamheterna fungerar på avsett sätt och att ”kundnöjdheten” är god. För att lyckas fullt ut måste givetvis även ledning och personal känna sig nöjda med tillvaron. Det här ställer stora krav på god ledningsfilosofi och personalpolitik och därtill behövs ett öppet diskussionsklimat. Nöjd ledning och nöjd personal gör med all säkerhet ett bättre jobb.
Speciellt i ett så här delikat ärende är det därför av största vikt att informationen fungerar och att den är fullödig, och därtill att också tvåvägskommunikationen fungerar i en miljö där åsikter tas på fullt allvar av såväl ledning som personal. Möjligen kan man här spåra en del av den problematik vi nu har att tampas med.
I sak kan man säkert konstatera att treskiftsarbete inte fungerar i praktiken för all personal till följd av familjeskäl eller av andra orsaker. Stadsstyrelsen har på förfrågan informerats om att det i praktiken tas stor hänsyn till personalens önskemål, där en del av personalen uppenbarligen inte ser treskiftsarbete som någonting förkastligt medan andra inte vill ingå i ett sådant system mer än absolut nödvändigt, eller möjligen inte alls.
Det är förvisso socialnämnden som har att hantera ärendet på bästa sätt, men med tanke på ärendets karaktär har stadsstyrelsen valt att diskutera ärendet med ett flertal till stadsstyrelsen inbjudna sakkännare. Det visar sig att det i praktiken inte finns en enda enkel sanning, utan det finns många vitt skilda uppfattningar om såväl orsaker som lösningar. Utgångspunkten för stadsstyrelsen har hittills varit att göra det bästa av nuvarande organisation och att med så mycket fakta som möjligt som grund successivt förändra och förbättra.
Eftersom så mycket av diskussionerna har fokuserats på ledningsproblematik beslöt stadsstyrelsen senaste torsdag att erbjuda socialförvaltningen stöd i äldreomsorgens ledarskap i syfte att klargöra rutiner för kommunikation och samarbete med personalen. Det är ingen omöjligt uppgift i sig, och den anda vi där vill uppnå ska förstås vara gällande inom alla stadens verksamheter.
På nästa stadsstyrelsemöte kommer en motion gällande just treskiftsarbetet att behandlas. Det är inte osannolikt att motionen förs över till socialnämnden för behandling så att man där får tillfälle att besvara alla öppna frågor. Dit hör fakta i frågan gällande hur personalsituationen ser ut för närvarande, hur stor personalomsättningen är och så vidare. Med den beredningen som grund behöver ingen göra egna uppskattningar längre. På mötet kommer vi dessutom att hantera en motion som gäller kartläggning av demenssjukdomar och utvecklingen av demensvården i Mariehamn. Det ämnet är idag hetare än någonsin och det är dags nu att producera hållbara lösningar.
Det är bra att var och en engagerar sig starkt i äldreomsorgspolitiken och bidrar med tyckande och tänkande som kan föra frågorna framåt. Samtidigt ska vi inte underskatta vikten av att ledning och personal får tillräcklig arbetsro och därmed reella möjligheter att också utveckla verksamheten. Det gagnar nog ärendet i förlängningen.
TAGE SILANDER (MSÅ)
STADSSTYRELSENS ORDFÖRANDE
