Stolt över min karriär
Svar till Daniel Dahlén: Du tar upp mitt förflutna som ansvarig tjänsteman vid landskapsregeringen gällande s.k. erkännandebeslut. Jag är stolt över min karriär och min bakgrund och betraktar inte den som en belastning i min nuvarande roll som lagstiftare, snarare tvärtom. I din egenskap som ledarskribent får du så länge det finns förtroende från huvudmannen tycka till helt fritt om olika företeelser i samhället medan en tjänsteman förutsätts följa lagar, förordningar, avtal och tjänstemannalag, vilket inte ger utrymme för fria tolkningar eller tyckande.
Du tycker att myndigheterna inte ska överbyråkratisera processerna. Jag tror att vi är helt överens om den saken, men för den skull kan man inte undvika att tillämpa den lagstiftning som tydligt och klart anvisar vilka kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla lagens bokstav. Jag kan försäkra dig att jag förespråkar och har alltid förespråkat en mycket pragmatisk syn på den här punkten.
Avslutningsvis tycker du att jag i enlighet med den liberala grundideologin ska jobba för ett öppnare Åland. Det har jag gjort i olika förhandlingar, inte minst då det gäller den svenska lärarutbildningen.
Jag framförde i ett tidigt skede till utbildningsdepartementet att den svenska staten i enlighet med beslutet i Nationernas förbund för 100 år sedan har ett särskilt ansvar för Åland, dess svenska språk och kultur. Det kan enligt mitt förmenande sträcka sig att gälla även kompetensförsörjningen för det åländska samhället.
Genom att ställa samman ett kompletterande eller ersättande utbildningspaket för ålänningar vid svenska lärarutbildningsinstitutioner skulle man garantera anställningsbarheten för återvändande ungdomar med svensk lärarexamen i årskurs F-6 till Åland. Utbildningsdepartementet reviderar lärarutbildningarna regelbundet. Jag tror att du och jag tycker att det kan vara värt att ta upp den här saken ånyo med departementet och ansvarig minister. Det är en enkel och snabb åtgärd som säkert skulle vara attraktiv även för svenska förhållanden.
I lag- och kulturutskottet har vi i alltför många fall behövt påminna om självstyrelsens tillkomst för myndigheterna i riket. Det behöver också göras för de svenska.
Land ska med lag byggas, brukar man med jämna mellanrum åberopa, vilket passar utmärkt att upprepa så här i anslutning till den åländska självstyrelsedagen. Därför klingar en fixar- och trixarmentalitet illa i en lagbyggares öron. Jag tror att du och jag är överens om den saken varför jag väljer att för min del avsluta diskussionen med dig i den här frågan, åtminstone för den här gången.
RAINER JUSLIN (LIB)
LAGTINGSLEDAMOT OCH ORDFÖRANDE FÖR LAG- OCH KULTURUTSKOTTET
