Staten främjar ökningen av vindkraftskapacitet
En långsiktig energipolitik och ett brett nationellt samförstånd är viktiga när vi strävar mot ett kolneutralt samhälle. Utöver klimat- och miljöhänsyn är det viktigt att beakta industrins konkurrenskraft och investeringar samt försörjningsberedskapen.
Finlands mål på lång sikt är ett kolneutralt samhälle. Målet eftersträvas genom minskning av utsläppen av växthusgaser med minst 80 procent fram till 2050, höjning av energieffektiviteten och effektivisering av användningen av förnybara energiformer. En stor del av växthusgasutsläppen härstammar från energiproduktion och energiförbrukning. Under ledning av en parlamentarisk energi- och klimatkommitté upprättas det en energi- och klimatfärdplan för Finland som sträcker sig ända till år 2050. Färdplanen blir färdig under sommaren.
El som produceras med vindkraft är förnybar energi och produktionen orsakar inga utsläpp. Finland har som mål att öka sin vindkraftskapacitet betydligt jämfört med nuläget. När det gäller produktionen av vindkraftsel är målet 6 terawattimmar år 2020 och 9 terawattimmar år 2025. Fram till år 2050 finns det behov att ytterligare betydligt öka produktionen av utsläppsfri vindkraftsel.
I Finland finns det sådana områden som lämpar sig för byggande av vindkraftverk. Sådana finns särskilt vid kusterna, på havsområdena och de lappländska fjällen. Landskapet Åland har goda förhållanden med tanke på produktionen av vindkraftsel. Landskapet har ypperliga vindförhållanden, produktionskostnaderna är lägre och de administrativa förfarandena lättare än i det övriga landet och inställningen till vindkraftverk är positiv. På andra håll i landet finns det många planerade vindkraftsprojekt, men endast en del av dessa kan genomföras av bl.a. av orsaker som har att göra med miljön och områdesanvändningen samt tekniken och ekonomin. Inom landskapet Åland har man lyckats särskilt väl med att säkerställa den lokala acceptansen, fastän vindkraften utöver de positiva miljöeffekterna också har negativa landskaps- och bullereffekter och andra negativa effekter.
Det ligger i Finlands intresse att främja vindkraften på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och inom sådana områden som bäst lämpar sig för produktion av vindkraftsel. Finanspolitiska ministerutskottet drog i juni förra året upp riktlinjer för stödet till vindkraftsproduktionen på Åland. Regeringen ställer sig positiv till att staten deltar i finansieringen av landskapets stödordning för vindkraft. Ett villkor för statens deltagande är dock att landskapet fattar beslut om styrmedlen och förbinder sig vid sådan finansiering som dessa förutsätter i syfte att öka andelen förnybar energi i landskapet med minst 9,5 procentenheter fram till år 2020. Staten har fattat motsvarande beslut och till följd av dem har andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen ökat avsevärt. Landskapet Åland ska på motsvarande sätt fullgöra den del av de skyldigheter som följer av Finlands EU-medlemskap och som hör till landskapet. Av landskapet förväntas nu konkreta beslut och motsvarande finansieringsförbindelser för att andelen förnybara energikällor ska kunna ökas fram till 2020.
Exempel på sådan energi som härstammar från förnybara energikällor är t.ex. solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), vattenkraft och biogas. Ökningen av andelen förnybara energikällor, som baserar sig på landskapets beslut, ska kunna verifieras. Den krävda ökningen av 9,5 procent motsvarar i praktiken cirka 111 gigawattimmar.
Arbets- och näringsministeriet och landskapsregeringen bereder som bäst lagstiftning, beslut och andra åtgärder som de ovan nämnda riktlinjerna förutsätter. För närvarande förs förhandlingar särskilt om de beslut som förutsätts av landskapet för att andelen förnybar energi ska kunna ökas i landskapet.
Energipolitiken faller inom landskapets behörighet, och behörighetsförhållandena ska inte ändras. Landskapet håller på att bereda en stödordning som ska tillämpas på de vindkraftsverk som byggs på Åland. Villkoret för att staten ska delta är att avkastningen på det investerade kapitalet enligt landskapets stödordning inte är högre än avkastningen inom rikets tariffsystem. Landskapets stödordning ändrar inte rikets tariffsystem med inmatningspris.
Vindkraften har en viktig betydelse för elproduktionen på Åland. För närvarande produceras cirka 20%u221225 procent av den el som förbrukas i landskapet med vindkraft. De vindkraftsprojekt som planeras bli genomförda i landskapet skulle höja andelen lokalt producerad vindkraftsel upp till 70 procent av elförbrukningen i landskapet. Vindkraften är således av central betydelse också med tanke på självförsörjningen och försörjningsberedskapen.
I Finland har vi ännu inte lyckats utnyttja den potential som vindkraftsproduktionen i liten skala innebär. Jag hoppas att Åland ska visa vägen i detta hänseende. Vindförhållandena i landskapet är gynnsamma också med tanke på den småskaliga vindkraftsproduktionen.
Näringsminister
Jan Vapaavuori
