Stadsbussen viktig för oss pensionärer
Frågor och funderingar om infrastrukturnämndens drastiska nedskärningar av kollektivtrafiken på norra rutten.
För oss pensionärer är bussen viktig, som bekant bor det många pensionärer i stan och många anlitar bussen, men flera borde förstås göra det. Redan för flera år sedan, sades det att vi skall bo hemma så länge det bara är möjligt och då är vi beroende av en bra kollektivtrafik. Nu känns det som om de studerande som bor i Strandnäs Motell prioriteras framför oss pensionärer. De som är unga kan faktiskt cykla in till stan.
Förutom den stora neddragningen av rutterna, så innebär förslaget om att flytta bussen till bussplan en stor försämring. Åker man med bussen är Magazin en ypperlig plats för av- och påstigning. Då har man nära till bankerna, posten, affärerna. De flesta affärer är ju belägna söderut från Nygatan.
Gör justeringar av rutterna och dra eventuellt in gröna linjen, men gör inte så drastiska förändringar som nu verkar att vara på förslag. För övrigt vore det intressant att se eventuella andra förslag, än det som var i Ålandstidningen 19.11 (och som var lite otydligt).
Vi ser också att infrastrukturnämnden vill att skolorna skall ändra sina scheman, så att det skall bättre passa för bussens turlistor. Mikael Rosbäck, rektor i Strandnäs skola, har alldeles rätt när han ifrågasätter om skolan verkligen skall ändra sina arbetstider på grund av bussen. Det vi funderar över är om det verkligen sist och slutligen blir någon inbesparing med tanke på alla konsekvenser ändringarna för med sig!
Det kanske blir som med trafikskyltarna om hastighetsbegränsningarna, som nu skall bytas ut efter ett par tre år.
Såg på programmet i i Åland24 den 22 november som handlade om stadsbussen. Där intervjuades ett antal personer, bland annat infrastrukturnämnden ordförande.
På reporterns fråga om han åker buss, svarade han med eftertryck – nej aldrig, och fortsatte att han har cirka 400 meter till sitt jobb. Tyvärr ser man inte heller någon annan av nämndens medlemmar eller äldrerådets medlemmar på bussen, fast vi är flitiga bussåkare under vinterhalvåret. Inte heller ser man någon av övriga beslutsfattare som man känner igen, utom någon enstaka gång.
När de fattar beslut om bussen utgår de från tekniska verkens förslag utan egna erfarenheter av bussåkandet. Följden blir att bilkörandet prioriteras som tidigare.
FN:s klimatmöte pågår i Qatar, man hör varje vecka på nyheterna om klimatförändringarna och deras inverkan på vår miljö. Hur tänker folk beträffande miljön och bil/bussåkande?
Bryr man sig inte, tror man att det inte spelar någon roll vad man själv gör/inte gör, går man som ”gamla hästarna” till bilen av gammal vana eller är det inte ”fint” att åka buss?
Regina Karlsson
Alf Karlsson
Inger Holm-Vestergård
Kristina Baér
Inga-Maj Lindman
