DELA

Stadens förvaltning är på villovägar

Exempel på det är när ärenden förs till fullmäktige utan beredning i ansvarig nämnd. Som när en förvaltningschef för ärenden direkt till stadsledningen som sedan för dem vidare till stadsstyrelsen. På det här sättet körs den folkvalda specialistnämnden över.

Ett exempel är stadsstyrelsens förslag om ett anslag om 150 000 euro i 2019 års investeringsbudget för ett torgtak. Det sedan tidigare planerade torgtaket hade infrastrukturämnden i sin beredning beslutat att ska få kosta 100 000 euro. Men så plötsligt lyftes ärendet förbi nämnden och bereds av tjänstemän och stadsdirektören inför stadsstyrelsen och stdasfullmäktige.

Ett annat exempel som visar på allvarliga brister i beredningar inför senaste fullmäktigemöte är stadsstyrelsens förslag om tilläggsanslag på 100 000 euro för att köpa ytterligare konsulttjänster för Mariebad. I beredningen saknas tillräcklig utförlig och relevant information, för att fullmäktige ska kunna fatta ett genomtänkt beslut på basen av beredningen.

I beredningen redogörs till exempel inte för att infrastrukturdirektörens upphandling av konsulttjänster gjorts utan att infrastrukturnämnden informerats. Inte heller informeras om att stadsdirektörens varit med och diskuterat upplägget med konsultbolaget, Projektengagemang, dagen innan infrastrukturdirektören undertecknade kontraktet med flera relevanta skeden som kunde ha påverkat beslutet i fullmäktige.

Det saknas också tydlig information i beredningen om att upphandlingen skett i strid med stadens regler och EU:s upphandlingsdirektiv och att staden redan betalt cirka 240 000 euro till konsultfirman.

Trots det försäkras stadsdirektören inför fullmäktige och TV-tittarna, rimligen mot bättre vetande, att stadens upphandling inte kommer att överskrida EU:s gränsvärde som är 221 000 euro och säger samtidigt att om inte årskiftet hade kommit emellan så hade konsultuppdraget redan varit klart (det är förbjudet att flytta outnyttjade investeringsmedel över årsskiftet). Ett märkligt uttalande när konslutnotan redan slukat cirka 240 000 euro.

Det är ju uppseendeväckande att stadsdirektören i fullmäktige medger, med det här uttalandet, att hon medverkar till en upphandling som strider mot EU:s upphandlingsdirektiv och som också strider mot stadens delegeringar och upphandlingsregler.

Infrastrukturnämndens ordförande föreslår i sin maktlöshet, får man förmoda, att staden borde anställa en upphandlingsjurist för att slippa problemen med regelstridiga upphandlingar.

Upplysningsvis finns det redan en kompetent upphandlare inom stadsförvaltningen vars tjänster nämnden uppenbarligen inte använder sig av.

Det verkar som stadens verksamhet och organisation, särskilt vad gäller infrastruktursektorn, har behov av att kraftfulla åtgärder vidtas för att få ordning på delegeringar, organisation och tjänsteutövning.

Fullmäktige och staden kan inte acceptera en kultur bland ledande tjänstemän som uppmuntrar till brott mot interna regler och gällande lagstiftning.

ROLF GRANLUND (ÅF)