Som man frågar får man svar
”Vi har frågat om kommunreformen (majoriteten är för)”, står det i Nyans ledare söndagen den 8.9 med hänvisning till Åland Gallup. Så snabbt kan det alltså hända, att en ganska grov uppskattning blir ett faktum. Jag tycker att det finns anledning till eftertanke och skriver därför dessa rader i all välmening.
Kritik har ju tidigare riktats mot Åland Gallup, bland annat för att urvalsmetoden via Facebook inte ger representativt resultat och att svaren kan påverkas av politiska kampanjer före och under röstningstiden. Från Åland Gallup säger man att olika viktningar höjer svarens tillförlitlighet vilket säkert stämmer till en del. Men jag vill uppmärksamgöra frågeformuleringarnas helt avgörande betydelse i opinionsundersökningar.
Vi tar kommunreformfrågan som exempel. Frågan lyder: ”Hur många kommuner ska Åland ha?”. Svarsalternativen är: ”4 kommuner”, ”16 kommuner”, ”Kan inte ta ställning”.
För mig finns faktiskt inget relevant svarsalternativ. Jag anser att vår unika närdemokrati har stor betydelse för att hålla landsbygd och skärgård levande. Jag hävdar att det är kommunerna själva, inte landskapsregeringen, som ska besluta om samarbeten eller eventuella sammanslagningar. Jag kan inte logiskt härleda vilket som är det optimala antalet kommuner i framtiden. Hur ska jag då svara?
Jag tror inte på ett teknokratiskt, konsultdrivet experiment med 4 kommuner. Jag vill inte heller cementera antalet till 16. Följaktligen, för en person som håller öppet för en demokratisk och självständig kommunutveckling, finns inget alternativ att välja trots att jag kan ta ställning till processen men inte till antalet.
Frågeställaren polariserar svarsalternativen och gör det sannolikt omöjligt för många svarare att föra fram sin verkliga åsikt. Med det här vill jag ha sagt att ålänningarnas inställning till landskapsregeringens kommunreform i verkligheten kan vara en helt annan än vad opinionsundersökningarna påvisar.
TOBBEN ELIASSON
LAGTINGSKANDIDAT (C)
