Smör och palmolja bör inte likställas
Till vår oförställda bestörtning ser vi i tidningen att smör nu hänförs till samma kategori av klimatskadliga jordbruksprodukter som palmoljan. Detta är ett missförstånd! Vi hävdar att husdjursprodukter från gräsätande idisslare är den bästa av odlingsformer med tanke på hållbart nyttjande och bevarande av odlingsmarken och det rurala kulturlandskapet.
Odling av fleråriga, gräsdominerade betes- och slåttervallar kan med dagens teknik bedrivas utan att årligen plöja och vända jorden och utsätta den för erosion och urlakning under allt mildare och nederbördsrikare vintrar. Sådana permanenta eller fleråriga, självförnyande gräsmarker är de bästa att absorbera koldioxid och binda kol i jordmånen. Om man dessutom kunde tillföra husdjursgödsel i mera fast form, skulle kolbudgeten ytterligare gynnas, liksom även markens biologiska mångfald.
Att hålla disslande betesdjur är världen över på många håll det enda rimliga och ekonomiska sättet att nyttja marginella, lågproduktiva odlingsmarker för livsmedelsproduktion utan att skada jordmånen. Många livsmedelsindustrier producerar också biprodukter som lämpar sig som tillägsfoder vid mjölk- och köttproduktion. I den nordiska boreala klimatzonen är spannmålsodling ofta hasardartad när säden vissa år inte fyller kvalitetskraven för livsmedel, men däremot kan lämpa sig som foderråvara för idisslare.
Ingen behöver skämmas och vara rädd för att konsumera mjölk, grädde, smör och kött i rimliga mängder under ovannämnda förutsättningar för lantbruksproduktionen. Däremot kan var och en ta sej en funderare över vad världens kanske tio miljarder sällskapsdjur förbrukar av näringsresurser.
HELENE OCH JOHAN FRANZÉN
FÖGLÖ
