Slopad näringsrätt, ett allvarligt hot mot minoritetsskyddet
Liberalerna går nu till val med kravet att ansökan om näringsrätt ska slopas. I stället vill man att det ska räcka med att bara anmäla ny verksamhet. Helst vill man slopa näringsrätten helt. Men inte fått stöd för det ännu och tar därför vägen över detta mellansteg.
Förslaget kan verka intressant då det ju minskar behovet av viss byråkrati. Men är livsfarligt i självstyrelseperspektivet. Ändringen trollar i praktiken bort en mycket viktig del av den kontroll det åländska minoritetsskyddet, självstyrelsen, bygger på.
Särskilt som landskapet aldrig kontrollerar att de företag som får näringsrätt verkligen följer reglerna. Eller tänker man införa årliga kontroller om det bara blir ett anmälningsförfarande?
Näringsrätten finns för att säkerställa att de företag som etableras på Åland har svenskspråkig service. Att det finns svenskspråkiga arbetsplatser på hemmaplan till ålänningarna. Att skatteinkomsterna stannar på Åland. Att det finns åretruntverksamhet. Och att åländsk jord till största delen kan ägas av dem som är bosatta på Åland.
Genom sitt förslag struntar liberalerna fullständigt i de undersökningar som visar att finskan idag redan spelar en mycket större roll i det åländska samhället än minoritetsskyddet egentligen medger.
Framför allt kraven på mycket goda kunskaper i finska för att få attraktiva jobb på Åland är alarmerande. Något som, enligt undersökningarna, är en stor orsak till att de åländska ungdomarna inte flyttar hem igen efter sina studier. Krav som ytterligare skulle öka om man tar bort de spärrar dagens näringsrätt innehåller.
Ironiskt nog vill liberalerna också skapa nya förutsättningar för återflyttning. Men lockar hellre med dyra köttben som kommunerna ska betala. Den liberala logiken verkar vara att om priset är rätt så struntar man i sin åländska språkliga identitet.
Några trovärdiga belägg för att fler seriösa företag verkligen skulle etableras genom slopandet av ansökan om näringsrätt läggs inte fram.
Men tidigare undersökningar visar att företag som etablerar sig internationellt förutsätter att varje land har sin byråkrati. De som haft synpunkter på näringsrätten är helfinska företag som ser kraven på svenska som problematiska. Vilket visar att näringsrätten faktiskt är mycket viktig när det gäller minoritetsskyddet.
Att lätta på minoritetsskyddet är att öppna Pandoras ask. Någon återvändo till en mer restriktiv hållning finns inte när steget väl är taget. Med tanke på att det i första hand är de inhemska företagen som är intresserade av det rika Åland syns riskerna i den språkliga utvecklingen mycket tydligt.
Liberalerna visar stor nonchalans när det gäller självstyrelsen och det minoritetsskydd man påstår sig värna om. I stället för att skapa en riktig näringspolitik som attraherar till nyetableringar smiter man undan med samma gamla populism. Lätt igenkänd från förra valet.
Samtidigt som liberalernas ordförande Viveka Eriksson, i en intervju nyligen, förde fram självständighet som ett intressant alternativ för att behålla Ålands svenska språkstatus. Vad liberalerna egentligen lovar sina väljare är inte helt lätt att reda ut.
Erik Schütten,
Ålands Framtid
