Slarvig offentlig ekonomi
Självklart ska det löna sig att arbeta. Självklart ska det löna sig med utbildning. Lika naturligt är att alla som kombinerar studier och arbete gör en insats värd uppmuntran. Slopat inkomsttak för studerande bör därför permanentas och bli en av många åtgärder som sporrar till ansträngning.
Det är en borgerlig grundsyn.
Vi politiker behöver bli bättre på att stimulera så att det lönar sig att ”bjuda till”. Sakta men säkert håller vi på att passivisera det som är grunden till att samhället utvecklas via en form av jantefördelningskultur, där utgångspunkten alltid kretsar kring den eller de som inte vill eller ids. Där vi bryr oss mer om att fördela än skapa. I lagtinget försvinner ofta förslag kring tillväxtåtgärder in i diskussioner med socialpolitiska förtecken, olyckligt då just tillväxt är grunden till det vi fördelar.
I årets första tilläggsbudget utökades den offentliga sektorn med ytterligare tre tjänster, utan någon reflektion över om det privata kunde tillgodose de nödvändiga resurserna.
Denna utveckling syns tydligt i den sammanställning som gruppen Aktion 21 gjort med fokus på den åländska offentliga ekonomin. Motsvarande data finns även att hämta från Ålands statistik- och utredningsbyrå. Den visar med tydlighet att vår offentliga ekonomi är överfinansierad och ålänningarna överbeskattade med 50–75 miljoner euro/år.
Argumenten för att bibehålla kommungränser och därmed administration och byråkrati gånger 16 blir alltmer klumpiga sett till vad det kostar. Parallellt med att vi lägger dyra pengar på ineffektiv byråkrati i stället för på valfrihet, service och mer pengar i plånboken för ålänningen, har överbeskattningen även starkt bidragit till att den offentliga sektorn får fortsätta växa genom en oansvarsfull ekonomisk politik.
Politik som dessutom skapat mångåriga budget- och investeringsunderskott utan att på något nämnvärt sätt hantera utmaningar som demografi, attraktionskraft och grön omställning. Det är däremot långt ifrån en borgerlig grundsyn.
JOHN HOLMBERG
