Skatteverkets behov av sysselsättning
Det är alldeles klart att Skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa. Numera måste pensionärerna också betala förskottsskatt, utöver den procentuella skattesatsen på pensioner och eventuella biinkomster.
Alla dessa utredningar och utskickande av besluten är tidskrävande, varför Skatteverket måste anställa ytterligare personal för att hinna med alla utredningar och utskick. Inom företagsvärlden ser man över kostnader och intäkter, samt ”rättar mun efter matsäcken”. När kostnadsnivån tenderar att stiga, blir det samarbetaförhandlingar med personalen.
Så icke inom offentlig sektor, där anställer man bara mer personal för att hinna med de utökade arbetsuppgifter man oftast själv beslutat om att skall tillkomma. Och vi skattebetalare får stå för kalaset.
I själva verket hade skattemyndigheten enkelt kunnat räkna ut hur stor procentskatten skulle bli för den enskilde (finns dataprogram för sådant), och i stället för en massa olika förskottsdebiteringssatser med dithörande kontroller av att betalningen verkligen kommit Skatteverket tillgodo, så skulle man såsom tidigare skickat ut ett enda meddelande till skattebetalaren vad skatteprocenten för året uppgår till.
Dessutom var det totalt onödigt att förändra utseendet på slutskattsedeln, och i stället för det lättlästa ”lakan” man tidigare tillställt skattebetalaren, numera skicka ut buntvis med handlingar i flera omgångar.
För att i någon mån öka Skatteverkets inkomster granskar man noggrant skattebetalarens deklaration, och vägrar skattegottgörelse för sådana utgifter som tidigare varit avdragsgilla. Så i slutändan är det alltid vi skattebetalare som på ett eller annat sätt får betala det ofantliga offentliga slöseriet med våra skattepengar.
RUNA LISA JANSSON
