Skatteökningarna har räddat Ålands ekonomi
I radions partiledarintervjuer, sade liberalernas partiledare och Lantrådet Katrin Sjögren att ”Vi har sanerat ekonomin”.
Med ”vi” avser hon antagligen Regeringen. Med ”har” avser hon en avslutad handling. Ordet ”sanerat” innebär att problemen är borta.
Låt oss gå till bokslutet för 2017 och se efter.
I Finansutskottets beskrivning under rubriken ”utskottets synpunkter” hittar vi följande:
”om man bortser från bokslutets extraordinära kostnads- och intäktsposter blir räkenskapsperiodens resultat 16,8 miljoner euro, vilket är väsentligt bättre än motsvarande resultat för år 2016 som var -15,6 miljoner euro.” Det är ju bra!
Senare hittas en förklaring: ”Det förbättrade resultatet kan till stor del förklaras med en ökning av skattegottgörelsen om 14,4 miljoner euro jämfört med året innan.”
I den separata revisionsberättelsen kan vi däremot läsa att ”den främsta orsaken är att skatteinkomsterna ökat med 28,8 MEUR”.
Från revisionsberättelsen kan vi också utläsa att avräkningsbeloppet ökat med 14 miljoner euro och skattegottgörelsen med 14.4 miljoner dvs 28,4 miljoner sammantaget. Resultatförbättringen var 32,4 miljoner euro, dvs fyra miljoner större.
Om resultatförbättringen är 32,4 miljoner och ökningen av skatteintäkterna var 28,4 miljoner, så känns nog inte beskrivningen ”vi har sanerat ekonomin”, som helt korrekt. Det är kanske mer korrekt att säga som det är att skatteökningarna har räddat Ålands ekonomi.
Men låt oss även se på verksamhetens kostnader i resultaträkningen för år 2017.
Personalkostnaderna har minskat från 102 miljoner till 100,3 miljoner, dvs med 1,7 miljoner. Är detta Regeringens förtjänst?
I revisionsberättelsen kan vi läsa att Konkurrenskraftsavtalet har bidragit med 1,9 miljoner (socialskyddsavgiften och semesterpenningen). Detta hade knappats gjorts om inte motsvarande gjorts i Finland.
Driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken gav en minskning om 1,5 miljoner.
Men personalkostnaderna ökade med 1,4 miljoner på grund av lönejusteringar i framtiden, och tekniskt med 800 000 pga en förändring av semesterlöneskulden.
Dessa förändringar skulle ha lett till en minskning av personalkostnaderna med 1,2 miljoner. Minskningen är 1,7 miljoner eller 500 000 mer. Är detta ett resultat av regeringens åtgärder?
Minskningen av personalkostnaderna berör inte bara själva förvaltningen även ÅHS. Enligt årsredovisningen minskade nettokostnaderna för ÅHS med 2.000.000.
Så minskningen av personalkostnaderna borde alltså ha varit 1,2 miljoner plus 2 miljoner (ÅHS) dvs totalt 3,2 miljoner. Då minskningen i boklutat är 1,7 miljoner, kan det innebära att personalkostnaden för förvaltningen har ökat med 1,5 miljoner euro.
Men det finns ytterligare en sak, som försvårar jämförelsen. ”Köp av tjänster” har ökat med 1,2 miljoner från 2016 till 2017. Den är inte specificerad, men då ÅHS var 2 miljoner netto, så gissar jag att det enbart innehåller köp till den egna förvaltningen.
Det skulle innebära att kostnaderna för förvaltningen ökat med 2,7 miljoner euro.
Resultatförbättring var alltså 32,4 miljoner. Lantrådet beskrev det som att ”vi har sanerat ekonomin”.
Av förbättringen berodde 28,4 miljoner på ökade skatteintäkter.
2 miljoner på att ÅHS tvingades skära.
Och så var det landskapsandelarna. Enligt bokslutet minskade de med 1,4 miljoner. En liten del pga konkurrensavtalet.
Dessa ger en resultatförbättring om 32,1 miljoner av förbättringen om 32,4 miljoner.
Är det då korrekt att säga att ”regeringen har sanerat ekonomin”?
Eller är det mer korrekt att säga att resultatet för Ålands ekonomi har förbättrats tack vare att skatteintäkterna har ökat dramatiskt, regeringen har tvingat ÅHS att sänka sina kostnader och tack vare att regeringen har sänkt landskapsandelarna?
Kostnaderna för förvaltningen har i värsta fall ökat kostnaderna för förvaltningen med 2,7 miljoner under år 2017, samtidigt, som man tvingat andra att spara på kostnaderna. Ålands ekonomi har inte sanerats.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
