Skärgårdstrafiken måste förändras
I lokaltidningarna har man på senare tid fått läsa om sjöpersonalens löner och arbetstider.
Enligt tidningarna har en befälhavare en genomsnittslön om ca 5.300 euro per månad . även om vissa kommer upp i månadslön om drygt 6.000 euro, medan en maskinchef har något lägre. En matros har enligt de uppgifter jag fått en månadslön om ca 4.000 euro. Tjänstgöringstiden ombord är ca 10 dagar per månad.
1 dessa spartider med höga inbesparingar i sjukvård, skolor och omsorg måste även de höga bemanningskostnaderna i skärgårdstrafiken bantas. Jag vill i detta sammanhang ge Veronica Thörnroos och Kaj Jansson en eloge för att de utsätter sig för obehaget att lyfta fram denna ytterst känsliga fråga.
Grundlönerna är låga men slutlönerna med alla tillägg blir höga, särskilt med tanke på att tjänstgöringstiden ombord endast är ca 1 0 dagar per månad.
Utbildningstiden för att få sjökaptens-brev respektive maskinchefs-brev är relativt lång. Sjöpraktiken som behövs är å andra sidan välbetald. En matros har i bästa fall genomgått sjömansskola.
Jag jobbar själv i det privata näringslivet och där anser man att månadslöner om ca 5.300 euro respektive 4.000 euro är höga. Semestern är 4 veckor på sommaren och 1 vecka på vintern. Övertider på kvällar/veckoslut är legio och erhåller man ingen ersättning för detta varken i pengar eller i ledig tid. En lärare med många års akademiska studier har en månadslön om ca 4000 euro. En sjuksköterska kommer i bästa fall upp i en månadslön om ca 3.000 euro. Det måste löna sig att utbilda sig.
En landanställd jobbar ca 20 dagar per månad om man även räknar in semestern.
Om sjöpersonalen i skärgårdstrafiken skulle jobba ca 20 dagar per månad skulle det med nurådande lönesystern resultera i månadslöner för befälhavarna om cirka 11.000 euro och för matroserna cirka 8.000 euro. Dessa siffror talar för sig själva.
Om man som ung väljer att gå till sjöss är man ju medveten om att man under vissa perioder måste vara borta hemifrån.
Jobben på skärgårdsfärjorna är synnerligen attraktiva vilket är förståeligt med tanke på lönerna och tjänstgöringstiden ombord. Man kan här tala om ett frälse.
Hur skulle samhället se ut om även alla landanställda skulle jobba endast cirka 10 dagar per månad?
Skärgårdstrafiken belastas ju även av diverse andra höga kostnader. Bara Skarven kostade ca 1 5 miljoner euro att bygga. Bunkerkostnaderna är idag mycket höga och kommer antagligen att stiga ytterligare.
Enligt Veronica och Kaj finns det ingen myndighet som kräver dubbel nautisk kompetens i tjänst samtidigt.
Istället kunde befälhavaren och styrmannen avlösa varandra. Maskinrummet kan lämnas obemannat under vissa perioder.
Det har även sagts mig att för att föra befäl på en skärgårdsfärja räcker det med styrmansbrev. Rätta mig om jag har fel.
Betalar sjömännen ombord på skärgårdsfärjorna vanlig skatt eller sjömansskatt?
Man frågar sig osökt hur man skall komma tillrätta med ovannämnda missförhållanden. Som alla vet leder alla försök till förändring till strejkhot eller i värsta fall strejk från sjöfackens sida. Oftast med hänvisning till sjösäkerheten och så vidare.
Mitt förslag är att tjänstgöringstiden ombord förlängs till ca 18-20 dagar per månad samt att besättningen erhåller en fast månadslön som är lägre än nuvarande och som inkluderar alla tillägg.
På grund av ärendets känsliga natur måste jag tyvärr skriva under signatur.
Privatanställd
