Skall elever fylla pensionsfonden?
I ett reportage om den nya grundskolereformen i tidningen Åland den 24 juli och som planeras att gälla på Åland från 2019 kallas den för ”en stenfot för framtiden”. Det är hårda metaforer regeringen använder sig av när den vill motivera och genomdriva sina politiska projekt. Lika stenhård är den politiska viljan att med tvångslagstiftning genomdriva kommunsammanslagningarna. Är detta vad man i näringslivet kallar ”management by perkele” att driva de politiska frågorna stenhårt?
Men åter till artikeln om reformförslaget. På frågan om reformen kommer att vara kostnadsdrivande svara utbildningsminister Tony Asumaa undvikande, men svaret tyder på att kostnaderna kommer att öka. De nya kostnaderna ska kommunerna klara genom att hitta samarbeten kring specialpedagogik, skolpsykologer och andra specialfunktioner, säger ministern.
Hur är det, har inte regeringen en skyldighet att presentera en professionell beredning av en reform, där det framgår tydligt och klart hur en verksamhet efter reformen ska organiseras och finansieras innan den förs till lagtinget för beslut?
Det verkar dessvärre inte som beredningen har ägnat så mycket tid åt vad reformen på det sättet kommer att innebära för kommunerna. Det är lite konstigt om man inte heller tagit lärdom av problemen som uppstod när man senast genomförde gymnasiereformen som ställde till en massa administrativa problem och som dessutom ökade kostnaderna med ca 30 procent eller 3 miljoner per år.
”Grundskolan är en investering i framtiden, det är det viktigaste här. Det är ju de som ska betala pensionerna för dig och mig när vi blir gamla, så frågan är hur vi vill göra den investeringen”, säger Asumaa.
Oj, oj vilken start dessa barn och ungdomar står inför. Ska de redan nu medvetandegöras om sina skulder till morgondagens pensionärer?
Men vad är det utbildningsministern säger och vad menar han med det uttalandet?
Jag trodde den här typen av desinformation hade upphört. Han är säkert medveten om att landskapsregeringen har en stor ansvarsskuld till sin pensionsfond och sina pensionssparare. Han vet säkert också att kostnaden för den skulden belastar landskapets driftsbudget med 13 miljoner per år och kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Beroende på hur fonden sköts. Den skulden är vi alla med och betalar redan i dag på något sätt t.ex. i form av lägre kommunandelar eller högre kommunalskatter.
Men Asumaas påstående att morgondagens grundskoleelever ska vara med och betala pensionerna för dig och mig när vi blir gamla är ju grundlöst. Utbildningsministern kunde varit ärlig och sagt att det är pensionerna för landskapet anställda och lagtingets ledamöter det gäller. Det är till den pensionsfonden som landskapet har en stor skuld. Det är alltså inte rätt att påstå att dagens och morgondagens grundskolebarn ska betala för allas pensioner.
Utbildningsministern kunde i stället berätta om och hur ni inom regeringen försöker minska skulden till pensionsfonden genom att göra större årliga avsättning till fonden och/eller minska uttaget till driftsbudgeten så att underskotten på 10- 20 års sikt minskar.
Att reformera grundskolan är nödvändigt eftersom nuvarande regelverk är förlegat. Men att beskriva reformen som en investering för fylla hålet i landskapets pensionsfond är som att be barnen att betala föräldrarnas skulder.
Rolf Granlund (ÅF)
