DELA

Ska vi sätta oss ner och tänka efter lite kring hybridfärjan?

Efter Landskapsregeringens olycksaliga beslut i slutet av förra veckan har jag fått frågan av många om vad jag, som lagt ner mycket tid och pengar på att jobba för en tunnel, tycker om detta. Tja, vi har försökt hålla möjligast diplomatiska dialog, ibland monolog, så här långt.

Vi har försökt undvika att recensera andras projekt, och istället försökt berätta om fördelarna med vårt, men det har uppenbarligen inte burit frukt på ett sätt som man kanske kunde hoppats.

Med en optimistisk och konstruktiv inställning så hoppas jag fortsättningsvis att nuvarande regering inte planerar att bedriva ”den brända jordens politik” och sätta detta halvfärdiga projekt i famnen på nästa regering, med bindande avtal. För vår del jobbar vi i vilket fall envist vidare med tunnelprojektet. Nästa som skall presenteras är den MKB som vi beställt, och som blir klar nu i september. Håll utkik efter den!

Som vanlig väljare måste man försöka greppa detta: Det nuvarande projektet är resultatet av en politisk kompromiss mellan tre partier.

Det är fullt förståeligt att man måste kompromissa, även för en infrastrukturminister som själv motionerat och propagerat för en tunnel flera gånger. MEN, ibland måste man förstå att kompromissen utmynnade i något så urvattnat och icke-värdeskapande att projektet inte borde genomföras. Ibland blir helheten inte bra, och då måste man kunna backa!

Det är dags att inse att vi är i det läget nu. Sånt händer. Det omdömesfulla vore att ta ett steg tillbaka, ta tillvara de bra aspekterna ur projektet och sen söka en bättre lösning. Det är ingen skam i det. Det går till exempel att få bättre avkastning på allt jobb som gjorts, genom att redan från start flytta färjan till en annan rutt och omförhandla avtalet.

Min åsikt är att Gripöprojektet i sin nuvarande form är dyrt, ovälkommet och medför litet eller inget mervärde för någon av dess intressenter. Något som både Åland Gallup och en preliminär sammanställning av Rambölls enkätundersökning bekräftar. Det är kanske därför skäl att lugnt analysera projektet mer i detalj:

• Färjeupphandlingen blev nästan 20 miljoner dyrare än tänkt. 20 miljoner. Merkostnaden är alltså lika stor som kostnaden av en helt ny, fin skärgårdsfärja! Kanske den kunde satts in på just din linje?

• Driftskostnaden för färjan är betydligt högre än för Skarven som går till Föglö idag. Redan utan att bekosta elmatning, hamnar, vägar, gripöbro, underhåll av dessa, etc etc så har man accepterat en kostnadsökning för föglötrafiken. Vad får man då för dessa pengar? Jo, nu blir det flakfärja med en liten salong, istället för täckt färja med café. Tjugo minuters färjresa istället för trettio. Ta sig ut 4–5 km till en blåsig udde mitt i ingenstans, istället för att vänta i Degerby. Tidsmässigt kommer det inte att vara någon praktisk skillnad. Jag tycker inte man får valuta för pengarna!

• Det sägs att ”LR får dra av elförbrukningen, 40 euro per megawattimme för färjan från årsavgiften”. Detta är ju endast möjligt om man helt bekostar elen! Man köper alltså, likt Ebberöds Bank, el för ett belopp, och säljer den sen till färjeoperatören för ett lägre belopp och så kallar man det ”intäkt”. Låter inte som en bra affär.

• Det sägs att Hybridfärjan, som vi brukar kalla ”Skarvsladden”, lätt kan flyttas till en annan linje ”när det blir tunnel”. Det är inte riktigt sant. Eller, det är faktisk mer eller mindre osant. För det första så måste färjan ha batterikapacitet för att köra en längre sträcka än Svinö-Mellanholm om den ska flyttas till en sån sträcka. För det andra måste båda de nya ändhamnarna ha en ny klaff, elmatning och laddinfrastruktur. För det tredje så måste man fortsättningsvis betala färjeoperatören de 4,5 miljoner euro per år som avtalats, oberoende vilken linje man sätter in Skarvsladden på. Vilken linje blir det som ska tillåtas vara så dyr? På bekostnad av vilken annan linje gör man i sådant fall denna flytt?

• Det sägs att ”bron och färjan är vägen till tunnel”. Det vore trevligt om det vore sant, men förefaller osannolikt. Mig veterligen finns det åtminstone ett av regeringspartierna som inte kommer att gå med på någon tunnelupphandling. Men, även om de hamnar utanför nästa regering så ligger tyvärr den nuvarande regeringens egna argument kvar som kvarnstenar kring halsen: ”Vi kan ju inte lägga ner Gripöprojektet nu när vi lagt ner 3,5 miljoner i undersökningar och rapporter” riskerar om några år att bli ”vi kan ju inte flytta färjan nu, när vi lagt ut flera miljoner på hamnar, elmatningar och laddinfrastruktur, ska vi kasta bort allt det?” ”Dessutom blir det för dyrt att köra den på någon annan linje”. Om argumentet använts nu, så lär det användas igen, om du låter dig förledas att tro att argumentet håller.

• Det sägs att den planerade hamnen på Mellanholm behövs för att kunna bygga tunneln, men den är tyvärr till stora delar oanvändbar för tunnelbygget. Varför? Ja, det är enkelt, det går inte att lasta material och stenmassor från en kaj som anlöps en gång i timmen av en bil- och passagerarfärja. Där måste man ändå bygga ut en ny lastkaj.

• ”Om det här projektet inte blir av så tar det minst 10–15 år innan det blir någon ny satsning för skärgården”, sägs det. Jag köper inte det argumentet. Det är snarare så att om det här projektet förverkligas i sin nuvarande form, så är en tunnel nästan garanterat borta ur bilden de närmaste 15–20 åren. Den nuvarande lösningen försämrar för både föglöbor, sottungabor och kökarbor, ska vi då verkligen cementera fast den i ett par decennier? Har ni funderat på konsekvenserna av det?

• Det tål att upprepas att den bästa och mest hållbara åtgärd man på Åland kan vidta åt en färjelinje är att ersätta den med en väg. Alltid, varje gång, alla dar i veckan. Något att fundera på när man solar sig i hållbarhetsglansen från diverse projekt i media.

Jag har egentligen bara en fråga åt Landskapsregeringen i allmänhet, och Trafikministern i synnerhet:

– Kommer ni att säga upp avtalet innan valet om vägplanen då inte gått igenom i HFD? Ja eller nej?

Väntar på svar,

HASSE HOLMSTRÖM

TUNNELPROPAGANDIST OCH DEKORMÅLARE

Fotnot. Insändaren skickades in innan Nyan införde en längdbegränsning på 2 000 tecken för texter som berör valet.