Ska vi fortsätta godkänna avtal enbart på finska?
Någon skrev på ett Facebook-forum att ”Ålänningarna skulle dock inte ta skada av att lära sig 20 ord finska, eller vad som krävs för att använda den där appen”.
Just denna kommentar speglar dels arrogansen för vår självstyrelse och vårt språkskydd samt okunnigheten kring de konsekvenser som kan uppstå då man glatt klickar sig vidare i datorvärlden. Vad debattören inte verkar eller vill förstå är att man i den stunden man klickar ingår ett avtal med någon.
De allra flesta ålänningarna förstår mycket väl 20 ord finska men det är inte solklart att man förstår det finstilta avtalet man godkänner. Det här är vanligt förekommande när man till exempel laddar ner appar till telefonen eller tecknar licenser inom idrottsrörelserna här på Åland.
Inom simningen är man i princip tvingad att skaffa licens för att få tävla. I denna licens ingår en försäkring som är obligatorisk. Tanken är i grund och botten god men problemen uppstår då både licensen och försäkringsavtalet (via Suomen Uimaliitto och Pohjantähti) i helhet är skrivna på finska. Någon svensk version finns inte.
Problematiken är dels att förstå vad som egentligen ingår i försäkringen och därefter hur man ska hantera försäkringsärendet i det fall man måste utnyttja försäkringen. Nu räcker det alltså inte längre med att kunna sina 20 ord finska. För att förstå innehållet i försäkringen och avtalet man skrivit under måste man som icke-finskspråkig person således anlita ett ombud för dyra pengar.
Är det så här vi vill ha det? Mitt svar är nej. Därför ställer jag upp i valet för Ålands enda parti med en tydlig politik för att bevara vårt svenska språk.
Sören S Karlsson (ÅF)
