Ska Mariehamns elever ha sämst språkförutsättningar på Åland?

DELA

För andra året i rad ställs undervisning i franska som B1‑språk (så kallat kort språk som inleds i årskurs 7) in i Mariehamns stad på grund av för få sökande. I år har 8 barn valt franska. Enligt utbildningsstadgan, som stadsfullmäktige antagit och som trädde i kraft 1.5.2024, krävs minst 12 elever för att ett språk ska ordnas.

Detta kan jämföras med Kyrkbyhögstadieskola, där Södra Ålands utbildningsdistrikt har fastställt minimigränsen till 4 elever. Mariehamn har alltså valt en tre gånger så hög tröskel. I Kyrkby högstadieskola har franska som B1‑språk ordnats så länge rektorn kan minnas, och enligt honom fullföljer de flesta elever språket under hela högstadiet. Samma språkfrämjande vilja finns i Godby, där minimigränsen satts till 5 elever.

I Mariehamn resonerar man annorlunda. Efter tjänstemännens beredning har politikerna valt att lyssna på dem, vilket resulterar i att B1-språken ofta ställs in. Detta är bedrövligt, eftersom staden har en stark ekonomi och forskning tydligt visar att barn har bättre förutsättningar än vuxna att tillägna sig ett nytt språk, särskilt vad gäller uttal, grammatik och intuitiv språkförståelse. Farhågor om att elever ska hoppa av stöds inte heller av erfarenheterna från Kyrkby.

Att gruppstorlekar är en budgetfråga är förståeligt. Men att Mariehamn har en tre gånger så hög minimigräns som Jomala förefaller ogenomtänkt – särskilt beaktande stadens starka ekonomi. Konsekvenserna är dessutom tydliga: i Godby och Kyrkby ordnas B1‑språk, medan man i Mariehamn aldrig kan veta. I år ordnas endast tyska och detta förekommer så ofta att föräldrar med äldre syskon lärt sig att de måste finna sig i att barnet bara får läsa ett valfritt språk i grundskolan.

Resultatet är nu sannolikt att B1‑franska inte ordnas för andra året i rad – såvida inte politikerna tänker om genast. Jag tror faktiskt inte att man vill att eleverna i Mariehamn ska ha de sämsta förutsättningarna på hela Åland att lära sig språk i högstadiet. Eller vill ni det? Demokrati innebär att folket delegerar den beslutande makten till politikerna. Om tjänstemännens ord väger tyngst har vi inte demokrati. Då har vi tjänstemannastyre.

Det finns fortfarande en möjlighet att ändra beslutet om att ställa in B1-franskan. För att det ska ske behöver liberalerna visa politisk beslutsamhet och snabbhet och ge bildningschefen i uppdrag att i skyndsam ordning bereda ärendet så att beslut kan tas utan dröjsmål. Eller tycker man det är okej att ännu en årskull blir besvikna, alla de som valt finska och franska som B1-språk?

Min vädjan till politikerna i bildningsnämnd, stadsstyrelse och stadsfullmäktige är därför tydlig: sänk minimigränsen till förslagsvis 8 och fatta beslut på stadsfullmäktiges möte den 26.5. Visa att Mariehamn vill satsa på motiverade elever och främja språkinlärning redan till hösten!

Med hopp om en mer språkfrämjande politik i Mariehamn.

FÖRÄLDER TILL BLIVANDE HÖGSTADIEELEV