Siffror och friserade sanningar
Det är inte alltid helt lätt att följa ledamot Karl-Johan Fogelströms (s) tankemönster beträffande landskapets ekonomi, trots uppriktiga försök. Visst minns vi ett av regeringen Gunells paradnummer och -löften under denna mandatperiod, landskapets ekonomi ska vara i balans 2015. Fogelströms insändare innehåller många siffror och något friserade sanningar. För att kunna bilda sig en sanningsenlig helhetsbild bör inte väsentlig information utelämnas.
Fogelström skriver: Resultaten i landskapets bokslut före fonderingar och reserveringar har under åren 2010 – 2013 gått från minus 31 miljoner euro år 2010 till minus 4 miljoner 2013. Det budgeterade resultatet för år 2014 visar ett överskott på drygt 3 miljoner euro.
Den stora orsaken är skillnaden i avräkningsbelopp, klumpsumman. Under de senaste och jämförande åren är skillnaden svindlande, 2009: 170 miljoner, 2015: 220 miljoner.
Fogelström: Det budgeterade resultatet för år 2015 visar ett underskott på 8,5 miljoner euro. Finans- och näringsutskottet konstaterar att det under rådande lågkonjunktur är motiverat att budgetera ett underskott för att stimulera den åländska ekonomin.
Underskottet har sakta minskat till stora delar beroende på ökade intäkter. För 2014 estimeras ett överskott på dryga 3 miljoner. Nu ser vi ett negativt trendbrott, för 2015 budgeteras ett underskott på 8,5 miljoner! Dessutom har landskapets verksamhetskostnader stigit, 2013: 168 miljoner, 2014: 178 miljoner.
Fogelström: Likviditeten beräknas vara tillräcklig under år 2015. Den fortsatta utvecklingen av likviditetsnivån är förstås i hög grad beroende av i vilken takt de planerade investeringarna förverkligas.
Likviditeten och underskottet är beroende av vilka investeringar som genomförs och prioriteras. Fogelströms resonemang går ut på att å ena sidan är det legitimt med ökande underskott för stimulans å andra sidan kommer troligtvis inte alla investeringar att genomföras så underskottet kommer troligtvis inte att bli så högt och därmed stärks även likviditeten. Vi frågar oss vilka investeringar tänker man inte genomföra? Varför lägger man en orealistisk och uppblåst budget? Varför stimulerar landskapsregeringen sig själv mest?
För liberalernas del har vi sagt att det kan vara nödvändigt att ta upp lån till investeringar som minskar budgetslitaget, direkt minskar driftskostnader. Vi skulle också gärna inrätta en tillväxt- och hållbarhetsfond med befintliga paf-medel för att stimulera hållbar tillväxt inom det åländska näringslivet.
Katrin Sjögren,
ordförande
Liberalerna
