DELA

Sent ska syndaren vakna…

Alltför sent måste jag bara skriva lite om den planerade linfärjan, bron och vägbanken mellan Åva färjfäste och Jurmo samt vägsträckan från vägbanken fram till byn.
Straxt före påsk kom det upp röda snitslar över Västerböte på Jurmo. De är lite svårtolkade de där snitslarna men om jag har förstått de rätt så är det ett enormt ingrepp som planeras här. I samband med att snitslarna gjorde oss påminda om planerna började jag höra bekymrade åsikter om vad detta bygge kommer att föra med sig för byn. Alla hurrar inte för att vi ska få ”bättre” kommunikationer.

Jurmo är en av de sista öarna i skärgården där hamnen ansluter till byn. Väster och öster om färjfästet finns båthusvisten som är mycket karaktäristiska för byn. De utgör en mycket inbjudande anblick för de besökare som tar sig till Jurmo. De flesta öar i skärgården har färjfästena placerade avskilt från den gamla hamnen och på så sätt har vi i skärgården förlorat känslan av att vara i en övärld. Allt detta har ju hänt i bästa välmening. Bättre och snabbare transporter framför allt.

Nu ska det alltså bli på samma sätt för Jurmo. När man började arbeta för bättre kommunikationer mellan Jurmo och övriga Brändö tror jag inte man trodde att projektet skulle bli så här ”stort”. Det ska först byggas en kortare vägbank som avslutas med ett nytt färjfäste för den planerade linfärjan. Linfärjans sträckning är ca 900m sedan kommer naturligtvis ytterligare ett färjfäste samt bro samt vägbank samt vägskärning över en liten holme ytterligare en vägbank och vägskärning och bank innan man är i land på Jurmo.
Då har man redan färdats ca 1800 m och befinner sig 700 m väster om bykärnan. Därifrån ska då en väg dras rakt genom ett berg. Det berget heter Västerböte och till alldeles nyligen var det den punkt man först såg när man kom till Jurmo eftersom midsommarstången brukade resas där. Härifrån ska, om jag tolkat siffrorna rätt, sprängas 55 000 m3 berg. På sina ställen kommer bergbranten vara 5 m hög. Vägen dras precis bakom en liten gård och ett flerfamiljshus och berövar de som bor där stora skönhetsvärden.

Vägen från Åva färjfäste till byn blir alltså ca 2,5 km lång om man räknar med linfärjesträckningen. Detta innebär att skolbarnen måste hämtas av skoltaxin på Jurmo istället för, som det nu har varit, vid Åva färjfäste(dit de åkt själva med m/s Doppingen. Dessutom och kanske allvarligast kan det innebära ett avbräck i den turistsatsning som mödosamt men planenligt byggts upp på Jurmo eftersom en tämligen stor andel besökare under sommaren har utnyttjat möjligheten till en endagstur och hoppat på m/s Viggen i Osnäs och sedan direkt vidare med m/s Doppingen vid ankomsten till Åva. Många av dessa är gående och det är kanske inte så många som är förberedda på en 2 km:s vandring.
Samt att det inte alls är detsamma att komma till byn på detta sätt. Fördelarna med linfärja blir kanske inte heller så stora i jämförelse med hur det är nu eftersom det troliga är att också den kommer att köras efter tidtabell. Problem med snödrev kommer att bli stora vintertid eftersom vägsträckningen är oskyddad för nordvästliga vindar som är vanliga vintertid.

En stilla undran; fanns det verkligen ingen billigare och vänligare mot naturen lösning på kommunikationerna till Jurmo? Fanns det verkligen ingen möjlighet att göra en linfärjedragning direkt in till hamnen. I Finland har man linfärjor som har 1900 m långa pass. Jag vet att det finns grynnor i vägen men är det inte enklare att spränga några enstaka grynnor än ett helt berg?
Rigmor Tillema