I en ledare förra veckan berördes frågan om hur vi i större utsträckning kan använda självstyrelsen för att utveckla Åland. En intressant frågeställning som jag har funderat en hel del på.
Med målsättningen att det skall vara ännu attraktivare att bo på Åland samtidigt som vi höjer produktiviteten genom att kanalisera åtgärder och resurser som direkt eller indirekt kommer företagen tillgodo, så finns många möjligheter inom självstyrelsesystemet. En annan målsättning kan vara att kanalisera den årliga ”flitpengen” direkt till medborgarna och direkt eller indirekt till utveckling av företagsamheten.
Det vore naturligt eftersom den är ett årligt resultat av ålänningarnas företagsamhet.
Några exempel på möjligheter:
n Sänkt kommunalskatt genom en höjning av allmänna avdraget till 10% (det ger mer pengar i plånboken, stimulerar till arbete och sänker kostnadstrycket i företagen)
n Skattelättnader åt t.ex. småföretagen (systemet används redan för att lyfta av socialskyddsavgifterna för skärgårdsföretagen, högst 200.000 euro på 3 år)
n Sänkning av den kommunala delen av samfundskatten (kräver ytterligare utredning)
n Avsätt resurser till utvecklings- och forskningsprojekt i samråd med näringslivet (Åland har redan kompetens och strukturer i form av AICIS, ÅSUB, Högskolan på Åland, m.fl.)
n Högre barnbidrag än omkringliggande regioner (en höjning presenteras i kommande budget, vilket kan locka familjer och därmed arbetskraft till Åland)
n Förmånligare studiestöd än omkringliggande regioner, i vilket kan ingå en premie om man är duktig och avklarar sina studier inom utsatt tid och efter viss tid flyttar tillbaka till Åland
n Finansiera ytterligare lärlings- och praktikplatser hos de åländska företagen
n Vara först i Norden med jämställda löner (ska grundas på ett arbetsvärderingssystem, det kan locka familjer och därmed arbetskraft till Åland)
n Ett generellt ålandsavdrag för resor åt alla ålänningar (skulle stimulera till samåkning vilket sparar pengar åt den enskilde samt gynnar miljön)
n Kommunerna utvecklar ytterligare genom planläggningsavtal med privata entreprenörer planläggandet av attraktiva bostadstomter. Olika entreprenörer bygger och säljer sedan nyckelfärdiga hus (en inflyttad familj kan då direkt köpa sitt boende när man flyttar till Åland)
Det bör dock påpekas att om ovanstående vision skall genomföras så måste det finnas en politisk majoritet för det samt kring finansieringen. Trenden och alla vallöften pekar dock på att ”flitpengen” och mycket mera än den intecknas i ny offentlig konsumtion, vilket inte ger utrymme för ovanstående tillväxtfrämjande reformer.
Några exempel på inbesparingar i den offentliga sektorn:
n Kostnadseffektivare skärgårdstrafik
n Centralisering av all offentlig ekonomiförvaltning
n Centralisering av fastighetsförvaltningen (på gång), samt fortsatt utförsäljning av fastigheter
n En omstrukturering av offentliga verksamheter till privat sektor (fokusering på kärnverksamheter)
n Ingen samhällsfinansierad buss (se avdrag ovan)
n Utökat samarbete inom kommunala verksamheter (landskapsandelssystemet stimulerar till det)
n Pensionsfonden finansierar hyresbostäder med avkastningskrav och bjuder ut administrationen till privata (budgetbelastningen försvinner och åländskt kapital stannar hemma istället för att investeras utanför Åland)
n Mindre direkta bidrag till företag (se skatteförslag ovan)
n Samordning av utbildningen på gymnasialstadiet
Förslagen syftar till att höja Ålands attraktivitet samt stimulera utveckling och att den offentliga konsumtionen riktas till några få kärnverksamheter.
Jörgen Strand
