Samma mål, barnens bästa
Till PusselFamiljen r.f.
Läste insändaren som styrelsen för föreningen PusselFamiljen r.f. hade skrivit. Första stycket i insändaren beskrevs hur det är att leva i ett förhållande där man blir utsatt för våld. Vad bra att någon skriver om det, tänkte jag. Vi träffar dessa kvinnor på socialkansliet och berättar för dem att så här skall de inte ha det. Men det är bra, när de kan läsa samma sak i tidningen. Folk brukar lita på det som står i tidningen.
Men sedan fick jag läsa att vi socialarbetarna inte alls förstår vad det handlar om och att vi till och med inte sköter vårt jobb. Den nya barnskyddslagen trädde i kraft den 1 oktober här på Åland. Enligt lagen skall socialarbetaren inom sju dagar efter det kommit in en barnskyddsanmälan fatta ett beslut om en barnskyddsutredning skall inledas. I den gamla lagen fanns inga tidsfrister.
Utredningen skall göras utan obefogat dröjsmål och den skallfärdigställas senast inom tre månader. Lagen är ny och jag är säker på att allt inte flyter problemfritt. Men jag är säker på att alla socialarbetare gör sitt bästa. Att påstå att socialarbetare ”inte ens ids” göra en utredning det vill säga göra sitt jobb är kränkande. Nu kommer ett sådant påstående från en förening som skall främja barnens och föräldrarnas bästa och som jag gärna vill se som samarbetspartner för oss socialarbetare.
”Föreningen finns också till för stöd”, står det i insändaren. Vad är det för stöd? Budskap om att barnskyddet inte fungerar på Åland innan man har centraliserat barnskyddet? Att man inte skall söka hjälp från socialkansliet, de som jobbar där är inkompetenta och gör inte sitt jobb?
Jag har svårt att inse att centraliseringen ändrar något i det åländska barnskyddet. Samarbete mellan kommunerna finns redan och det ökar. Åland är litet, vi samma socialarbetare som jobbar här oberoende hur organisationen ser ut. Vi utbildar oss och strävar efter bättre barnskydd. Det blir aldrig perfekt, det är mänskligt. Men vi har kompetenta socialarbetare som vill utveckla barnskyddsarbete. Jag tycker att föreningen skall prioritera att informera och uppmärksamma problematiken kring våld i närståenderelationer och stöda de som har utsatt för det (gärna tillsammans med socialarbetare) i stället för att jobba för centralisering av barnskyddet med motivering att socialarbetaren inte nu gör sitt jobb.
Jag hoppas på samarbete, inte påhopp av en förening som har en viktig uppgift i samhället och som borde ha samma mål, barnets bästa, som vi socialarbetare.
Marjo Österberg
Socialarbetare, styrelsemedlem för Talentia-Åland
(fackförening för högutbildade inom socialbranschen på Åland)
