DELA

Samhällsförändring leder till ny ansvarsfördelning

Det åländska samhället, precis som alla andra samhällen i vår omvärld, förändras och utvecklas hela tiden. Befolkningsmässigt är Åland i den lyckliga situationen att vi totalt sett har haft en stadig tillväxt under en mycket lång tid. Det tidigare så avlägsna målet om 30 000 invånare är nu mycket nära. Utvecklingen internt är också tydlig, det är områdena kring centralorten Mariehamn som ökar mest. Där det finns människor och företag finns också skattekraften. På så sätt kan man säga att Mariehamn och glesbygden har fått en något svagare ekonomisk ställning i förhållande till de centrala kommunerna.
En annan tydlig förändring är att samhället genom lagstiftning, regler och teknisk utveckling blivit mera komplext. Det har blivit mycket svårare att vara kunnig på flera områden (generalist) utan det krävs djupa kunskaper (specialist) inom de flesta områden för att hänga med i utvecklingen. Kunskap gör också att människor i dag ställer större och berättigade krav på rättssäkerheten och samhällsservicen.
IT utvecklingen förändrar också i grunden arbetsmiljöerna och ger enorma möjligheter till rationell samverkan bara vi vill och förmår att ta tillvara dem. Det här gäller lika mycket inom landskapet som inom kommunsektorn.
Skillnaderna mellan arbetsvillkor inom offentlig och privat sektor kommer att minska. Tillgången till privata alternativ, driftsprivatiseringar och konkurrens om arbetskraften är faktorer som på olika sätt framtvingar anpassningar.

Både landskapet och kommunerna på Åland måste omprioritera/frigöra resurser från administration och teknisk sektor för att skapa utrymme för det växande behovet av vård och omsorg.
Det ökande behovet av äldreomsorg gör att kommunernas ekonomiska ansvar kommer att öka mera än landskapets om man ser utvecklingen framåt. Det här innebär också att antalet arbetsplatser inom kommunernas äldreomsorg kommer att öka.
Gemensamt för både landskapet och kommunerna är att vi måste prioritera förebyggande verksamheter, skapandet av sundare normer, för att på så sätt underlätta för vården på Åland och i förlängningen också äldreomsorgen. Sundare liv ger också bättre livskvalitet.
För att resurserna, både mänskliga och ekonomiska, skall räcka till för att möta de behov som kommer att finnas både på landskaps- och kommunalnivå inom vården och äldreomsorgen kommer det att krävas samarbete och att vi skapar en så naturlig och logisk arbetsfördelning som möjligt.

Mitt engagemang för en samordning av specialomsorgen, missbrukarvården, barnskyddet och handikappvården bygger på att jag tror att de är områden som kan vara ytterst krävande och svåra och därför är specialistkunskaper av stor betydelse.
Inom landskapsförvaltningen har vi mycket stora behov av utveckling och förnyelse av system och arbetssätt för att vi skall kunna klara det som är landskapets kärnverksamheter och samtidigt garantera rättssäkerheten och tryggheten i det åländska samhället.Samhällsservicereformen har väckt både känslor och engagemang. Jag ser de olika punkterna som en agenda för utveckling av offentlig sektor på Åland, både på landskaps- och kommunalnivå.
Lyfter vi blicken bara tio år framåt ser vi att de ekonomiska utmaningarna är mycket stora – både för landskapet och kommunerna.
Roger Nordlund
finansansvarig