Saluhall i Mariehamn
Här på Åland har vi upplevt samma tendens med daglivaruhandeln som på andra regioner i Finland, Sverige, övriga Europa och praktiskt taget i hela västvärlden. Handeln har flyttat från centrum och boendeområden utanför stan till super-markethallar med stora parkeringsytor. I Mariehamns stad har många politiker och tjänstemän drabbats av panik och valt att försöka sätta käppar i hjulen för planeringen i Jomala kommun. Detta är inte rätt eller särskilt lyckat agerande. Vi i stan ska se på oss själva och hitta positiva åtgärder, bland annat ändra vissa principer i stadsplaneringen.
Stora market-hallar har haft bestämda och historiska orsaker och “filosofier” för sina uppkomst. Handeln har blivit extremt koncentrerad till några få kedjor, befolkningen har blivit beroende av privatbilism och tillgängligt mark för planering samt billig mark för etablering har funnits i periferin. Stora volymer och breda sortiment har kalkylerats att göra maten billigare samt erbjuda dagens jäktade kunder lätt och snabbt sätt att handla. Med egen bil blev leveranserna bekväma och man hade möjlighet att handla mat för flera dagar under samma besök.
Nu börjar vi dock se motsatta tendenser. Svinnet på matvarorna för affärerna blir större och större, opartiska utredningar talar om opp till 40 % som kastas i soporna, detta måste höja priserna allmänt. Att använda bilen är inte mera så bekvämt: söka länge efter parkeringsplats och betala dyrt bränsle. Att handla utan betjäning och möjlighet till personlig kontakt med butiksägaren och umgänge med grannarna leder till social tomgång, bara stå länge tyst i kassakön. I stället för färdig mat i olika former börjar konsumenterna sätta mera försorg på färsk, hälsosam och smaklig mat. Vi vill veta mera om tillsatsämnen är nödvändiga, om livsmedlets ursprung samt råvarornas odlingsätt och produktionsdjurens uppfödningsmetoder.
Dagens melodi är alternativ- och lokalhandel. T.ex. i Helsingfors har husmödrarna grundat många urbana lokalbutiker där det säljs närproducerade och ekologiskt odlade livsmedel. I Hertonäs stadsdel finns matkooperativ på 300 hushåll med egen åker och odlare. Torg- och saluhallhandel blomstrar och bjuder till kunderna närproducerat och småskaligt tillverkad sortiment. Här har man växelverkan med kunderna och kan reagera snabbare till ändringar i kosttrender och personliga önskemål.
I Stadsplanenämnden har vi diskuterat mycket dessa vitala frågor och tagit hänsyn till handelns överlevnadsproblemen i Mariehamn. Horelli-området blev tyvärr planerat mera traditionellt med enbart reservationer till vissa sociala servicepunkter, men till Algots Varvs område planerades små tillverknings- och affärslokaliteter. Också vid preliminära planer för bostadsbebyggelse på Rönnbergs Torg-området togs opp etableringsmöjligheter för småföretag. En garanterad stimulerande åtgärd för att gynna lokalproduktionen och närhandeln skulle vara att bygga en saluhall till Mariehamn.
Rauli Lehtinen
viceordförande i stadsplanenämnden
