Rör inte vården!
Rör inte våra barn, så brukar det heta men jag vill säga så här också: Rör inte vår äldreomsorg!
Dagens äldreomsorg står inför stora utmaningar. Det förstår alla som arbetar inom vården men även de som kan tänka själva förstår att inom några år kommer pressen och trycket på kommunerna bli ännu hårdare. Nu ska alla åldringar flyttas från Övergårds till sina hemkommuner. Klarar kommunerna det här?
Åldringar som vårdas på Övergårds är äldre och mycket sjuka, kräver en hel del sjukvård som kommunernas serviceboende inte kan erbjuda eftersom de inte bedriver sjukvård utan enbart service och omsorg.
Gullåsen är planerat att bli ett geriatriskt sjukhus, ska man nu stänga en avdelning med kunnig och professionell personal?
Vad innebär det här på lång sikt? När det senare visar sig att beslutet var oövertänkt och personalen där inte förmår mer pga. det höga trycket . Ska sjuka åldringar då bo i korridorerna?
Är det så här vi vill att våra närstående skall vårdas på Åland?
Bara för drygt 1 år sedan gick man ut i media och förklarade att läget är katastrofalt. Vårdplatser finns inte, åldringar står i kö och många får vårdas hemma av en uttröttad nära anhörig för att det inte finns avlastning eller möjlighet att få en plats, en rättighet tycker många den dag det blir aktuellt, så är tyvärr inte fallet.
Är det så här vi vill att våra närstående skall vårdas på Åland?
Vi behöver bara tänka 5 år framåt och förstå att ”äldreboomen” kommit för att bestå och tom öka många år framöver. Det är bra att några i ÅHS styrelsen reagerar och säger ”vänta lite nu” då långsiktligt tänkande behövs i tider som dess. Oavsett om det är bra eller dåliga tider krävs ett långsiktigt helhetstänkande.
Den dagen man själv kommer i nära kontakt med åldringsvården förstår man att helhetstänkande inte hör till ”samhällets” starka sidor utan visar på dåliga kunskaper om ”den riktiga verkligheten”.
Eftersom vård, skola och omsorg hör till – som vi vill tro – vår grundläggande välfärd krävs att de som skall planera och fatta beslut i dessa frågor skall vara gediget insatta för att kunna fatta de rätt besluten om besparingar.
Intressant är också att man bara för en tid kunde läsa att lågkonjunkturen inte drabbat Åland och att vi har det så bra. Var det inte de i landskapsregeringen som kom med den informationen?
Går det dåligt i riket, går det även dåligt här. Varför har inte vår regering vaknat till den insikten tidigare?
Det går säkert att spara i alla verksamheter som levt ganska gott under många år. Symptomatiskt när man skall spara är att börja med dem som sköter den praktiska vården och patienter.
Ta istället och se över byråkratin, och allt annat som inte påverkar servicen, där finns mera att spara och om vi inte kan ställning för vår långsiktiga åldringsvårds vara eller icke vara kan vi lägga ner ”guldpratet”.
Se över byråkratin, gå igenom verksamheterna och spara på ett professionellt sätt, men rör inte vården så länge det går att spara på annat.
Annika Sjöholm
Ålands Framtid
