Risker med KST
Kommunernas socialtjänst (KST) är tänkt att förbättra socialservicen på Åland, genom att vi får likvärdig service oavsett hemkommun, opartisk behandling, specialisering av socialarbetare, och genom solidarisk finansiering blir kommunerna mindre ekonomiskt utsatta för enstaka placeringar. Att KST behövs är jag och majoriteten eniga om men uppmärksamhet behöver fästas vid risker förknippade med skapandet av KST.
Det finns flera risker. En är att lägstanivån på socialservice sjunker. Lägstanivån sjunker exempelvis om den kommun med de strängaste bedömningsgrunderna används som förebild för hela KST när det gäller hur hela Åland ska tolka rätten till socialservice. En annan risk är att socialservicen överlag fördyras. Detta kan ske till följd av att den inneboende kontrollfunktionen hos kommunerna som idag existerar går förlorad när myndighetsutövningen övergår till samma organisation som är utförare av tjänster.
Styrelsens betydelse för att KST blir en välfungerande organisation som klarar av att hantera hela Ålands socialtjänst kan inte överskattas. En styrelse med engagerade människor som förstår hur myndighetsutövning kontra utförande går till är grunden. Det behövs en styrelse som kan ta ställning till organisatoriska frågor och med engagemang för att hänga med i utvecklingen på det sociala området. Detta för att KST ska klara av att erbjuda god social service till hela Åland utan att bli kostnadsdrivande.
En av de viktigaste uppgifterna för förvaltningen är att skapa tydliga enhetliga riktlinjer för socialservice inom de områden som KST ska hantera, för att skapa en enhetlig policy som myndighetsutövningen ska grunda sina beslut på när rätten till socialservice övervägs. Vid skapandet måste balansgång finnas mellan rättvis socialservice och kostnader förknippade med utförandet. Att endast använda lagen som stöd räcker inte om vi menar allvar med en jämlik och opartisk socialservice för hela Åland.
CHRISTIAN WIKSTRÖM
PARTISEKRETERARE
OBUNDEN SAMLING
