Requiem för en gran – del 2 om byggnadsinspektionen
Den ståtliga granen på Gen-vägen i Mariehamn togs ner av stadens sågar den 31 mars trots protester emot fällningen (se Nya Åland den 7 april). Granen var frisk, det såg man på den stubbe som blev kvar. Granen hade mer än 140 årsringar. Den var nästan lika gammal som staden själv. Hur gick det så tokigt?
Granen stod på stadens mark intill vägen. Den var ett gatuträd. Låt oss här granska bygglovsprocessen till den angränsande tomten som ledde till granens död.
Saken börjar år 2013 då en större tomt skulle styckas till två mindre fastigheter. Stadsarkitektskansliet noterade då att ”förändringen skall anpassas till platsens möjligheter och att områdets helhetskaraktär bevaras”. Eftersom planförslaget ”har ringa verkan” fanns ett samrådsförfarande ”inte ändamålsenligt under beredningsskedet” (protokoll 15.4.2013). I stadsplanen (antagen av stadsstyrelsen 19.6.2013) noteras: ”Inom tomtområde får befintliga träd inte fällas utan särskilt tillstånd av byggnadsinspektören”.
Bygglov till den angränsande fastigheten beviljades till CB Konstruktion den 19.11.2018. I bygglovet konstaterar byggnadsinspektör Leif Andersson att byggprojektet ”inte medför negativ inverkan på miljön”. Bland villkoren nämns ”bevarande av och plantering av träd i samråd med byggnadsinspektionen”.
I bygglovshandlingarna finns även en anteckning om att ”befintliga träd bevaras”. Det torde även betyda att träd på stadens mark också skulle bevaras. Stadens markstump på vilken granen fanns, var inte utmärkt i bygglovshandlingarna. Byggherren hade i stället kallat den delen för ”byggruta” trots att en del utgörs av stadens mark och en annan hör till grannfastigheten.
När bygget sattes igång fick vi se hur stadsplanens och bygglovets villkor kunde sättas åt sidan med stadens goda min. Först togs den gamla björken ner. Sen togs tallen ner och hela tomten fylldes med stenmassor.
När vi i april 2020 fick tillgång till byggprocessens handlingar, ett år efter det att vi först hade anhållit om dem, kunde vi konstatera att det saknas ”särskilt tillstånd” för fällning av träd på fastigheten i enlighet med stadsplanens villkor. Tillgång till handlingarna fick vi först när granen var nedtagen.
I mars 2019 skadade byggherrens grävskopa rötter och stammen på stadens, vår gemensamma, gran. Flera grenar togs bort trots att detta inte var nödvändigt för byggprojektet. Något tekniskt behov att skada eller ta ner granen fanns inte. Huset är placerat på tillräckligt avstånd ifrån granen. Flera grannar kontaktade då bygginspektionen. Inspektören meddelade om att tillfälligt byggstopp utfärdades 25.3.2019 och intygade att ”granen ska bevaras”. Bygget fick ändå fortsätta några dagar senare.
Bygginspektionen använder sig av ”Övervaknings- och inspektionsprotokoll” för att följa upp byggprojekt. Här ser man att en inspektion gjordes den 28.3.2019. Ingenting antecknas dock i protokollet om träden som fälldes utan tillstånd eller om granen som hade skadats, trots att inspektionen skedde tre dagar efter byggstoppet. Därefter saknas inspektioner och anteckningar helt. Det saknas även anteckningar och handlingar om de kontakter vi grannar hade med staden vid flera tillfällen, våren 2019, december 2019 och januari 2020. Det saknas anteckning om det tillfälliga byggstoppet.
Staden har inte utfärdat några påföljder. Byggnadsinspektören rycker på axlarna och kan inte påminna sig om något enskilt fall då inspektionen har vidtagit åtgärder mot byggherrar på grund av olovlig nedfällning av träd. Bygget godkändes av byggnadsinspektionen den 16.1.2020. Besiktningsprotokollet saknar anteckning om de nedtagna träden och om granen som då ännu fanns kvar. Inget visar på att bygglovets och stadsplanens villkor hade åsidosatts. Trots att byggnadsinspektionen upprepar att det fanns en vilja att granen skulle bevaras, saknas dokumentation om saken i alla de handlingarna som vi har fått ta del av.
Osynliggörande är en välkänd härskarteknik. Naturvärden och hundraåriga träd blir osynliga
i byggprocessen. Sådana träd kan inte bara ersättas av nya träd.
Kan staden göra på annat sätt? Staden kunde tydligt markera vilka träd som ska bevaras vid byggprojekt och informera om en betydlig kostnad för byggherren vid fällning. Sådana åtgärder fungerar utmärkt till och med. i stora byggprojekt i trånga städer. Vidare kan staden se till att naturvärden följs upp och dokumenteras i byggprocessen. ”Särskilda tillstånd” ska inte vara luftslott.
Som saken är nu kan den som tar del av handlingarna inte alls se något kring de långvariga kontakterna om granens bio-logiska och estetiska värde eller om byggherrens förstörelse av dess naturvärden.
Granens hundrafyrtio årsringar kan av staden viftas bort med en axelryckning. Det är inget bra tecken in en stad som behöver både förtätning och en hållbar miljö. Byggnads-inspektionen upprätthåller inte stadens miljömål som antogs så sent som i april 2019.
SIA S. ÅKERMARK
