DELA

Repressiv narkotikapolitik

I dagens samhälle måste medborgare kunna kräva att det finns evidens i politikers förslag och beslut, särskilt när det kommer till val av insatser och förståelsen av social problematik. Vissa av de saker som har sagts är trots det både oreflekterade och har ingen verklighetsförankring. Det finns ingen som tycker att missbruk är bra. Trots det super vi oss fulla, röker för mycket cigaretter, blir beroende av endorfiner genom träning, äter oss sjuka, spelar bort alla våra pengar, eller brukar narkotika. Det gör vi fullt medvetna om att det kan få allvarliga sociala, psykologiska eller hälsomässiga konsekvenser.

De som hamnar i ett missbruk eller beroende gör inte det av vilja. Det är en lång process som leder dit. Ytligt sett kan processen verka snabb, men den utvecklas alltid under en lång tid och av en rad på varandra följande faktorer. Är det kanske individen som haft svåra skolproblem och som inte kommer klara av att fixa betygen trots att de anstränger sig, och vars möjligheter begränsas? Eller är det den personen som av någon anledning blir deprimerad, kanske förlorar förmågan att arbeta eller studera, och som tappar en meningsfull tillvaro? Eller är det den personen som har en psykiskt påfrestande tillvaro, som inte fixar sin situation och som använder i självmedicinerande syfte? Eller är det den personen som använder för att slippa påminnas om minnen av trauma de har utsatts för?

Förstår ni vart jag vill komma med det här? Det finns en orsak till att statistiken visar att upp till 80 procent av de som har ett beroende har en samtidig psykisk diagnos. Samtidigt är det 30 procent av de som är aktiva inom vården på grund av psykisk ohälsa som har ett missbruk (Socialstyrelsen, 2015-4-5, s. 65). Människor som utvecklat ett problematiskt drogbruk har gjort det för att de inte mår bra, ofta till följd av en påfrestande och icke-meningsfull tillvaro. Därför kommer inte heller de repressiva inslagen i form av hårdare straff ha någon som helst inverkan på missbruk eller beroende. Sådana åtgärder kommer istället förvärra problemen, och på alla nivåer. Drogerna kommer inte heller försvinna, därför måste vi se till att bruket minskas, och särskilt de destruktiva formerna som orsakar mycket och onödigt lidande. Samtidigt behöver vi arbeta förebyggande genom att ge folk allt stöd de behöver när de säger att de mår dåligt eller lever i en svår social situation, så att drogerna inte hinner fylla en funktion i deras liv.

Det går inte att hata bort en substans, det fungerar inte heller att blunda för problemen. På tal om att blunda kommer vi in på Göte Winés kommentar ”Jag vill inte höra om sådana saker som lätta droger, ringa narkotikabrott eller bara för eget bruk (Nyan, 20.12.2016)”. Att en förtroendevald väljer vad människor får, eller inte får, diskutera är det samma som att sätta ramarna för de normer ni står för. Hur ska ni hantera en diskussion med dagens allmänbildade ungdomar om ni inte vill bemöta etablerade begrepp? Winés kommentar visar ännu en gång på hans knappa kunskaper om narkotikabrottslagstiftningens utformning. I lagen finns fem olika brott kopplade till narkotika; grovt narkotikabrott, narkotikabrott (som kan vara lindrigt, eller ”ringa”), straffbart bruk, förberedelse till och främjande av narkotikabrott (19.12.1889/39, kap. 50, §§ 1-4). Winé vill inte höra om två av de befintliga lagparagraferna? Att Winé inte heller förstår sig på skillnaden i olika drogers styrka, skadeverkningar eller missbruksbenägenhet är även det anmärkningsvärt. Det är ju det som benämner vad som är en lätt respektive tung drog. Nej, Göte Winé är ingen expert, han har snarare knappa kunskaper om missbruk som socialt och rättsligt fenomen. De som är experter på missbruk och beroende är forskare inom området och de som besitter lång tids erfarenhet av missbruk, brukarna själva.

Bara för att Winé slutar svara, så kommer inte debatten eller mitt skrivande sluta. Det är så tydligt att kunskapsnivån behöver höjas och problemen belysas, vilket jag självklart vill hjälpa till med.

Emelie Holmström

Socionomstuderande