Replik till Bladh
Bladh ser fortfarande brister i mitt resonemanget. Han skriver att staden planerat att ta emot 80 personer, medan jag ”får detta till 300”. I min replik skrev jag tydligt: ”Jag gissade att hela Åland kunde få en population om ca 300 syrier när programmet är klart.” Om MH tar emot 80, så kan det bli 195 på Åland. Med en anhöriginvandring om 30% så blir det 250. Och sen är det ju fertila individer.
Bladh undrade hur många personer det rör sig om i våldtäktsstatistiken. Jag skrev ju att irakierna är 0,1% av befolkningen. Detta innebär ju att de är ca 5.000. Årligen sker ca 1.000 våldtäkter i Finland. Med en normal våldtäktsbenägenhet (16,8/100.000) borde alltså dessa (5.000) begå 0,84 våldtäkter och då borde 0,08 lagföras, dvs ingen. Emellertid är det ca 5 per år som lagförs, pga överrisken. Och följaktligen begår de rimligen drygt 50 av våldtäkterna per år.
Bladh frågar var dessa våldtäkter utförts. Relevansen?
Bladh skriver att de flesta våldtäkter sker i hemmet.
Men, det är så att när personer från Mellanöstern begår våldtäkter så är 88% av offren födda i Finland. (Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimuksia nr 265). Där kan man även läsa att då en finländare våldtar så är offret till nästan uteslutande en kvinna född i Finland.
Bladh skriver om ”Toivonens statistik”, vilket är helt fel. Det är Statistikcentralen i Helsingfors, som tagit fram största delen av de siffror jag använder.
Nu har jag beskrivit min sk modell både i denna tidning och tidigare i ÅT och ännu har ingen på matematiska grunder resultatet på att denna blivande population kan förorsaka 2,7 våldtäkter per år eller 27 per decennium. Kanske det stämmer? Och dessutom ett femtiotal våldtäktsförsök. Alla lika tragiska.
Detta betyder att de folkvalda nu känner till detta.
Därför anser jag att samtliga de politiker, som deltog vid konsensusbelutet om att ta emot flyktingar till staden från Syrien är moraliskt ansvariga för samtliga de våldtäkter, som denna grupp kommer att begå på Åland, såvida beslutet verkställs.
Men precis som Bladh skriver är fler människor på flykt än någonsin. Men varför skall då Mariehamn/Åland aktivt ta emot en liten grupp personer med främmande språk, kultur, sedvanor och religion, när vi kunde hjälpa många fler om vi väljer att hjälpa närmare krishärdarna? Och detta utan de risker och okända kostnader, som en aktiv flyktingmottagning ger.
Stephan Toivonen
Svar:
Stephan Toivonen fortsätter sitt siffertrillande och försöker förklara verkligheter om en grupp med siffror om en annan. Han höftar och gissar om antalet flyktingar som kommer till Åland, han slår fast att dessa kommer att begå våldtäkter som fakta.
På engelska finns ett uttryck som heter ”guilty by association” (ungefär: skyldig genom samröre”). Här stämplar Toivonen irakiers statistiska brottslighet i Finland på ett antal krigsflyktingar från Syrien. Man får förmoda att Toivonen anser sig kunna bunta ihop dessa två grupper genom någon gemensam nämnare, kanske religion, kanske för att båda grupperna kommer från mellanöstern. Problemet då, är att detta är rasistiskt då han förutsätter att en form av grupptillhörighet ger vissa ”drag”.
När det gäller flyktingmottagande kontra att hjälpa i närområde så behövs både och. Men situationen i världen i dag är så illa att trycket på länderna runt de värsta krishärdarna, länder som redan innan ofta har sina problem, är enormt. Därför måste vi i den rika delen av världen solidariskt ta vårt ansvar. Jag är stolt att Sverige tagit och tar sitt, jag är stolt att Åland vill ta ett större ansvar och jag hoppas att Finland gör detsamma.
Jonas Bladh
Chefredaktör
