DELA

Replik om lägergård

Svar på Sten-Erik Fagerlunds insändare i Nya Åland 25.8 2020

Vi, förtroendevalda i Jomala församling, förstår att de planer som finns kring Gregersö lägergård har väckt en del reaktioner. Lägergården har varit i församlingens ägo en lång tid och många har minnen från lägergården och även från tiden före den var i församlingens ägo.

Nu står vi i en situation där lägergården inte på en längre tid har uppfyllt de behov som församlingens verksamhet, särskilt barn- och ungdomsverksamheten, har. Vi noterar med glädje att Folkhälsan även i år upplevt att det fungerat bra att ordna sin sommarverksamhet på lägergården. Vi vill dock påpeka att som vi förstått det har Folkhälsan primärt ordnat dagverksamhet, till största delen utomhus. För detta ändamål lämpar sig lägergården i nuvarande utförande väl. Situationen ser däremot annorlunda ut vid veckolånga övernattningsläger, såsom församlingens konfirmandläger, då 30-40 personer samtidigt övernattar på lägergården.

Utrymmena är trångbodda. För församlingens konfirmandläger finns det i nuläget inte tillräckligt med bäddplatser och det råder brist på gemensamma utrymmen. Samma sal används för undervisning, matservering och fritidssysselsättning under läger. Det fungerar vid vackert väder men blir fort knepigt om vädret inte är gynnsamt.

Huvudbyggnaden har även en tid haft problem med inomhusluften, vilket betytt att en del ungdomar inte kunnat delta i lägerverksamhet fullt ut och att det har klagats på att kläder och sängkläder luktar unket efter en vecka på lägergården.

Utgående från de här utmaningarna har församlingens förtroendeorgan under flera års tid arbetat med att ta fram en lösning för framtiden. I processen har flera olika alternativ diskuterats. En möjlighet har varit att sälja lägergården, i linje med hur många andra församlingar gör idag, eftersom fastigheter är dyra att upprätthålla och hålla i skick.

Församlingens förtroendeorgan har ändå ansett att Gregersö-området är för värdefullt för församlingen för att säljas. I denna process har församlingen landat i de nuvarande planerna att bygga ett nytt hus. Det har långt ifrån varit någon självklarhet utan har föregåtts av en lång process där olika alternativ prövats, inte minst alternativ där den gamla huvudbyggnaden skulle bevaras.

Utmaningarna kring detta ligger i att den gamla huvudbyggnaden redan tidigare byggts om i flera etapper och har en planlösning som innebär att förändringar av den omfattning som församlingens verksamhet skulle behöva inte är lätta att utföra. Tilläggas bör att huset även är svårt att anpassa ur ett tillgänglighetsperspektiv. Församlingens förtroendeorgan har även prövat flera möjliga placeringar av en nybyggnation, men landat i att övriga alternativ inte varit optimala.

Vi vill betona att församlingen på intet vis tar lätt på det åländska kulturarvet. Församlingen har i sin ägo flera kulturhistoriskt viktiga fastigheter och det är en prioritet för församlingen att sköta om de byggnader den har i sin ägo. Då det gäller Gregersö lägergård har församlingen här valt att prioritera de behov församlingens verksamhet har nu och i framtiden, särskilt då det gäller barn- och ungdomsverksamheten.

Vi vill betona att det är viktigt för församlingen att miljön kring Gregersö lägergård förblir tilltalande, både på nära och långt håll. Detta har varit och är en prioritet i planeringsarbetet kring den nya lägergårdsbyggnaden och av den gamla miljön planeras fruktträdgården, den gamla ladan, jordkällaren och bastun att bevaras.

STEFAN ÄNG
KYRKOHERDE, KYRKORÅDETS ORDFÖRANDE
GYRID HÖGMAN
KYRKORÅDETS VICE-ORDFÖRANDE
KENTH HÄGGBLOM
KYRKOFULLMÄKTIGES ORDFÖRANDE
CARINA AALTONEN
BYGGNADSKOMMISSIONENS ORDFÖRANDE