Regeringens politik drabbar ålänningarna helt i onödan
Mellan åren 1995–2008 sparade landskapet Åland ca 170 miljoner. Alltså hade man 170 miljoner på konto år 2008. Mandatperioden 2008–2011 då Perämma var finansminister minskade de sparade medlen med 80 miljoner, till 90 miljoner. Under samma period var underskotter i resultaträkningen 26,5 miljoner. Mandatperioden 2012–2015 då Nordlund var finasminister minskade de sparade medlen med 40 miljoner, till 50 miljoner. Under denna period var underskottet 9,0 miljoner i resultaträkningen.
Ekonomin för nästa år ser hyggligt ut och man kan nog vänta sig ett litet överskott för år 2017 i resultaträkningen. Dessutom torde de sparade medlen öka något.
Detta kan påstås då skattekompletteringen (flitpengarna) förväntas öka med 12,5 miljoner nästa år. Även avräkningsbeloppet (klumpsumman) förväntas öka med några miljoner. Dessutom kommer konkurrensavtalet minska lönekostnaderna för landskapsanställda.
De här siffrorna visar att det är helt onödigt att föra en så stram ekonomisk politik som landskapsregeringen nu gör. Speciellt när åtstramningarna drabbar sjukvården, äldreomsorgen, skolorna och barnomsorgen.
Det tokiga är att i en tid när ålänningarna betalar den högsta skatten någonsin och när man kan se ett positivt ekonomiskt resultat nästa år, då för regeringen en politik som medför skattehöjningar i många kommuner.
Runar Karlsson (C)
Lagtingsledamot
