Rätten till självbestämmande – en självklarhet
Rätten till självbestämmande och full delaktighet för personer med funktionsnedsättningar, det vi idag kallar funktionsrätt, borde nu när vi pratar om alla människors lika värde och rättigheter vara en självklarhet. Arbetet med funktionsrättsfrågor går framåt, men vi vet också att mycket återstår. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (funktionsrättskonventionen) antogs av FN 2006 och ratificerats av Finland 2016. Det är ett av de viktigaste styrdokumenten i funktionsrättsfrågor idag. Vi behöver lägga kraft på att implementera konventionen på Åland.
Skillnaden mellan rättigheter finns även mellan de olika grupperna av funktionsnedsättningar. Osynliga funktionsnedsättningar så som till exempel kognitiva eller psykiska, tenderar oftare falla mellan stolarna när det gäller både ekonomiskt och annat samhällsstöd. Så får det inte vara. En given diagnos ska kunna garantera ett visst stöd, men brukarens behov av stöd ska vara det centrala i bedömningen av stödåtgärder. Om du behöver en assistent för att kunna ta dig ut i samhället och sköta dina vardagliga sysslor, eller för att kunna sköta hushållet, ska inte stödet se olika ut för den med en psykisk funktionsnedsättning, jämfört med den som har en fysisk dito. Behovet ska styra, inte diagnosen. Inte heller får stödet bero på vilken kommun du bor i, och kommunens ekonomiska möjligheter att leva upp till lagen.
Mycket av funktionsrättskonventionens innehåll går att implementera utan förnyad lagstiftning, genom att förändra arbetssätt, praxis och handlingsmönster i förvaltningar och serviceinstanser. Vissa rättigheter behöver ett förtydligande i lagen. Vi vill att Åland fullt ut lever upp till Funktionsrättskonventionens åtaganden. Vi kommer att jobba för att regeringen upprättar en handlingsplan för att landskapet på sikt ska leva upp till konventionen.
Liberala lagtingskandidaterna
CITA NYLUND
PERNILLA SÖDERLUND
KIMMO MATTSSON
FREDRIKA KVIST-MATTSSON
LINDA NORDMYR
JOANNA ISAKSSON
JENNY BROMAN
