Problematiskt att ta över beskattningen
Det har i offentligheten framstått som om det nästan råder en politisk enighet om att Åland skall ”ta över beskattningen” i kölvattnet på den s.k. SOTE-reformen. Om det sedan innebär att de andra partierna vill att Åland ska överta både personbeskattningen och företagsbeskattningen, samt moms-beskattningen, ska jag inte uttala mig om genom att lägga åsikter i andras mun. De kan nog tala för sig.
Men Åländsk Demokrati har inte ännu framfört sina åsikter offentligt.
Det är ett mycket stort och svårt problemområde. Jag vill inte på något sätt måla in oss i ett hörn, eller framföra avvikande åsikter bara för att vara ett alternativ. Det jag skriver är inte hugget i sten, utan en första offentlig kommentar.
Vi har som bekant vår klumpsumma och flitpengen för närvarande. Klumpsumman borde justeras med beaktande av att befolkningen har ökat rejält på Åland sedan lagen infördes. Där är vi överens.
Landskapsregeringen fick ju ett ”löfte” om en höjning av klumpsumman av ministern Anne Berner, men det är ännu oklart om hälsningen kom från Statsministern eller Centerns ordförande.
Kritik framförs nu mot att Åland är beroende av Finlands ekonomi. Man kunde också säga att Åland nu är ”beroende” av den svenska, den åländska och den finska ekonomin. I och med att de tre inte går i takt, så blir det en form av riskspridning, men den fördelen framförs inte så ofta.
Det andra huvudspåret är ett övertagande av kanske hela beskattningen. I något svagt ögonblick började även jag se detta som ett alternativ, men Orkla-lösningen fick mig att nyktra till igen. Jag började igen se riskerna med ett övertagande av beskattningen.
Jag vill enligt fru lantrådets benämning se mig som skeptiker, inte som motståndare. Om alla frågetecken kan rätas ut, så finns ju alternativet kvar. Men man måste ha rätten att framföra kritiska synpunkter i en debatt utan att stämplas som motståndare.
Då jag enbart var debattör så var svaret enkelt. Det finns inte tillräcklig kompetens i lagtinget. Ok, nu finns det två ekonomer och det är faktiskt ovanligt mycket. Och så bör det ju egentligen se ut. Lagtinget skall representera hela Åland och många yrkesgrupper. Alltså kommer lagtinget aldrig att ha ”tillräcklig” ekonomisk kompetens utan kvotering. Kanske inte ens då ifall väljarna ändå röstar ”fel”.
Det andra problemet är att så fort man talar om egen beskattning, så talar man i nästa stycke om sänkta skatter. Som i Mariehamns stadsfullmäktige så blir all fokus på skattesänkningar istället för effektivisering av verksamheten, som i förlängningen kan ge skattesänkningar.
Tredje problemet blir sedan tjänstemannasidan när man ser hur mycket expertis som behövs i Finland.
Fjärde problemet blir inom lagstiftningen. Vi har resursproblem nu. Skall vi ytterligare stifta alla skattelagar, så ökar behovet kraftigt.
Sedan slår pendeln tillbaka till lagtinget. Vi jobbar nu deltid och ”får” klumpsumman per automatik. Om vi skall debattera alla skattelagar, så behöver vi mer tid. Det rimliga är att vi måste arbeta året om och detta ökar naturligtvis både våra kostnader och kostnaderna för lagtingets tjänstemän.
Som sjunde problem blir frågan om handböcker och litteratur inom åländsk beskattning. Domstolsbedömning och rättspraxis. På ett område med 29.000 innevånare. Inte helt lätt.
Och som åttonde problem kom Orkla-problematiken. Å ena sidan så är det ju bra att LR i ett krisläge snabbt kan skräddarsy en lösning för ett företag, men är detta demokratiskt? Plötsligt sänkte Saltvik vissa skatter utan att hinna fundera varken långsiktigt eller ideologiskt. Bara för att ”anpassa” sig.
Jag antar att vi så småningom kommer att få några av dessa Orkla-förbättringar till Lagtinget. Hur ser då vår ”makt” ut då när ”regeringen har gett löften”, som det hette i ”debatten” om stödet till vindkraftverken.
Hur blir det med långsiktigheten om LR nu och då tvingas till anpassning av ett storföretag i ”kris”?
Av dessa orsaker är jag skeptisk till övertagandet av beskattningen.
Finns det då något alternativ till klumpsumman? Ja det finns det. Ett alternativ, som inte synts så mycket i den öppna debatten.
Ålandskommittén (13.11 2014) skriver i sin rapport ”Tekniska lösningsalternativ för utveckling av landskapets Ålands ekonomiska självstyrelse” om alternativet 3.6 ”Statsskatten lämnas kvar på Åland för landskapets bruk.”
Idén kommer ursprungligen från den s.k. Aaltogruppens rapport: ”Justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 4/2013” s 63.
Frågan är ju om detta kunde vara ett alternativ? Vi behöver inte egen lagstiftning och all den kompetens som det kräver. Vi skulle få skatter i enlighet med aktiviteten på Åland.
Vi kommer att få vissa problem med att exakt få fram storleken på dessa skatter, men systemet har andra fördelar. Om det inte går att fastställa de exakta skatterna, så kunde man ju ha en ny sorts ”flitpeng”, som skulle basera sig på ”allmänna aktiviteten och hälsoläget” i den åländska ekonomin, till exempel arbetslöshet osv.
Jag hoppas vi kan fundera vidare på detta under sommarledigheten oberoende var vi njuter av den.
Åländsk Demokrati
Stephan Toivonen
Estoril
