Prioriteringar är en del av jobbet
Christian Bergman har rätt att uttrycket ”Snarkapparater till halva Ålands befolkning” inte kan tolkas bokstavligt.
Många saker behövde kommenteras och klarläggas snabbt och kortfattat för en vecka sedan, just denna fråga hade annars kunnat utryckas på följande sätt.
”På Åland har byggts upp en omfattande verksamhet när det gäller behandlingen av sömnapnesyndrom, jämfört med såväl Sverige som fasta Finland så ligger behandlingen som ges inom ÅHS både kvalitativt och kvantitativt mycket väl till. Om samma jämförelse görs inom smärtverksamheten så är tyvärr förhållandet inte lika gynnsamt ur patientsynpunkt och det måste åtgärdas.”
CB hävdar att patienter inte bör ställas mot varandra men jag hävdar att så länge resurserna till sjukvården inte är oändliga så måste dessa fördelas rättvist och prioriteringar göras.
Vid dessa prioriteringar är det viktigt att värna om de svagaste patienterna, de med så kallad nedsatt autonom förmåga, och de som saknar starka företrädare inom läkarkåren. I denna centrala sakfråga har vi uppenbarligen olika åsikter.
Det viktigaste för att resurserna ska räcka till alla är att de används effektivt, därför har ett effektiviseringsarbete inom ÅHS påbörjats, tex inom provtagningsverksamheten. Vi har många behov att fylla förutom smärtbehandling, tex kommer omhändertagandet av patienter med självdestruktivt beteende som självsvält etc att förbättras under 2011 bara för att nämna ett angeläget projekt som startar.
Patientföreningarna på Åland gör ett fantastiskt arbete, de bevakar inte bara sina patienters rättigheter utan bidrar med eget arbete och ibland även med ekonomiska medel till att förbättra situationen för sina patienter, de tar faktiskt en del av det ansvar som rätteligen faller på ÅHS.
I den turbulenta debatt som är där jag fått många uppmuntrande mail är det de från patientföreningarna som värmer allra mest, några citat från patientföreningarna: ”Ge inte upp”, ”Hoppas du orkar fortsätta” ”Första seriösa försöket”, ”Det behövs att någon rensar luften”.
Jag beklagar att jag när jag ville visa att patienternas behov inte alltid styr vilken vård som prioriteras valde ovanstående exempel som har anknytning till CB, det var olyckligt av flera skäl såväl professionella som privata, jag tänkte i hastigheten inte på det ansvar CB har för CPAP-behandlingen, när jag i en längre intervju snabbt skulle exemplifiera.
I samma intervju finns ett citat av mig: ”Det finns många engagerade läkare som tar ett otroligt ansvar”. CB hör definitivt till den kategorin.
Peter Rask
Förvaltningschef ÅHS
