Praktisk verklighet eller ideologisk retorik
I min insändare 23/9 framförde jag ett förslag för att göra Mariehamn till ett attraktivt tillväxtområde för bla. barnfamiljer och yngre yrkesaktiva ännu barnlösa personer. Avgiftsfri barnomsorg ger allmän välfärd och är verkligen en Socialdemokratisk politik.
Förslaget om avgiftsfri barnomsorg – av hög kvalitet – skulle härigenom bidra till att göra Mariehamn till ett ekonomiskt tillväxtområde med ökade skatteintäkter som kompenserar ett relativt litet inkomstbortfall (Oavsett ifall man utgår från att barnomsorgsavgifterna utgör ca 700.000 euro, vilket jag hävdar, eller som Peter Andersson anser i sin insändare 27/9 att ca 11 % av kostnaderna täcks av avgiften, är redan ca 90 % av kostnaderna skattefinansierade.) Kostnaderna för administration av dessa avgifter är svår att uppskatta men knappast försumbar.
PA:s affekterade argumentation om brutto- eller nettokostnad som bas för avgiftsberäkning är irrelevant om barnomsorgen är avgiftsfri. Detta förslag får PA att anse att jag enligt hans ortodoxi har presenterat ”premisserna för mitt intellektuella, ideologiska och finansiella haveri”.
Själv tror jag att vi ålänningar fäster större avseende vid vår praktiska kompromissfyllda verkliga vardag, än att ni lystrar till agitatorisk retorik och stridstrumpeter.
PA:s formuleringar som ”politikbyråsanktionerad”, ”de priviligierade kasten”, ”avdrag för pråliga herrgårdskomplex” och ”goda besuttna” låter som en förbisprungen vänsterytter. PA:s stöd för dessa åsikter formulerar han som ”enligt mitt objektiva förmenande”.
Själv framför jag min åsikt, och vardera har vi signerat våra insändare utan partietikett. Jag var ytterligt tydlig med att det var mina egna åsikter jag förde fram. PA talar om mitt ”haveri” och jag kan bara replikera att drunkningsolyckor också är möjliga i renläriga ideologiska språkbad.
Henrik Löthman (S)
