DELA

Perämaa vs. Thörnroos

Efter att ha tagit del av Ålands radios webb-tv och programmet ”Argument” (fred. 19.9) där lagtingsledamot Mats Perämaa (MP) och infrastrukturminister Veronica Thörnroos (VT) fick möjlighet att framlägga sina synpunkter på skärgårdstrafiken, och i synnerhet begreppet kortrutt, är det kanske skäl att reflektera en del kring deras argumentation.
En av utgångspunkterna för diskussionen var det av bland annat MP presenterade kortruttsförslaget som VT genast hade avfärdat med att Brändö- och Enklingeborna skulle få en alltför lång restid till Mariehamn.

Programledaren i ”Argument” gav på ett tacknämligt sätt båda deltagarna likvärdig möjlighet att utveckla sina tankegångar vidare där MP i sin argumentation visade övertygelse baserad på fakta, medan VT:s argumentation gav ett osäkert intryck.
Detta visade sig också i respektive personers kroppsspråk, där tittaren genast slogs MP:s lugn och bestämdhet, medan VT föreföll osäker, kanske beroende på avsaknaden av faktaunderlag.

VT:s osäkerhet exemplifierades också två gånger av att hon – antingen med avsikt eller av direkt okunskap – angav körtiden Snäckö-Långnäs (S-L) till betydligt längre än vad den i verkligheten är. Trots rättelse från MP, upprepade hon den felaktiga tiden vid ett senare tillfälle, återigen med rättelse av MP. VT angav också en klart kortare körtid Kumlinge-Hummelvik än den verkliga, återigen rättad av MP.
Mot bakgrunden av det ovannämnda är det lätt att dra slutsatsen att VT:s felaktiga tidsangivelser var avsiktliga då en påstådd lång körtid S-L styrker hennes vidhållande av långrutt Torsholma-Hummelvik (T-H).

Både MP och VT var överens om att den slutliga definitionen på kortrutt är att ett färjpass inte ska överstiga 60 minuter.
Som MP mycket riktigt konstaterade, är nuvarande sträcka S-L 1h35 min, men som han också påpekade, är sträckan T-H 2 h30min. Tro ts detta är VT av åsikten att denna två och en halv timmes sträcka är kortrutt beroende på att man ska utgå från de olika ändhamnarna/mellanhamnarna och körtiden dem emellan.
MP medgav att sträckan S-L inte kan klassificeras som kortrutt, men eftersom trafik Snäckö-Överö ändå måste finnas, är det också enligt hans åsikt också rimligt att trafikera den sista halvtimmen till Långnäs. Slutmålet med trafik över Föglö och fast förbindelse därifrån till fasta Åland betyder att sträckan S-L i detta nu skulle bli en tillfällig lösning som är fördelaktigare än en fortsatt långrutt T-H.

VT godkände dock inte sträckan S-L via mellanhamnen Överö som kortrutt trots att tiden S-Ö och Ö-L vardera klart understiger 60 min. Som nämnts beträffande sträckan T-H, tillämpar dock VT en helt annan definition på kortrutt.
Sammanfattningsvis kan sägas om nämnda personers argumentation att MP på ett övertygande och konsekvent sätt framförde sina visioner, medan VT argumenterade synnerligen inkonsekvent och med haltande logik. I VT:s fall är detta kanske inte så konstigt då hon förmodligen innerst inne inser att hennes definition på kortrutt inte håller.
Torbjörn Engman