DELA

Penningström förbi Åland

Del fyra av tidigare insändare.

Ja tack för ett svar, från Linnéa Johansson, avdelningschef på näringsavdelningen.
Men om det var svar till mina inlägg vet man inte. I alla fall blev det inget svar på mina frågor. Så frågorna kvarstår. Och det tillkom nya. Tyvärr blev jag nu än mer undrande på vad som sker i vår självstyrelseborg.
Linnea Johansson tar på sig skulden för att vi på Åland blivit lurade. Men det tycker inte jag att hon skall göra ensam. För så mycket makt kan hon väl inte ha att hon kan avfärda Leader-projektet som någonstans misslyckande från EU och att det inte finns eller har funnits medel till just Åland. Några %-siffror nämnes inte för Ålands del utan meningen är väl att vi skall gå bort oss i alla förklaringarna.

Och nu konstaterar då alltså landskapsregeringen, via näringsavdelningen, att: landskapet Åland skall inte lägga någon resurs på att få hem pengar från EU, det har vi inte råd med. Något bytänkande skall inte finnas. Vi har Paf, på Åland, punkt.
En speciell undran är även varför man på Åland inte räknat med att det behövs investeringar och att småföretagare och näringsidkare inte får vara med i EU-programmet.
En beräkning har gjorts som skulle givit Åland 40.000 euro per år från EU och dessa pengar hade då bara räckt till administrationen.
Vem tror på den siffran och hur har den beräknats ? För mig verkar det vara någonstans nonsenssiffra som man hittat på, eftersom man ju inte kunnat veta vad Ålands näringsidkare, föreningar och företagare vill ansöka om, då Leader projektet ju inte startat upp förrän förra året. Ett antagande som alltså är taget, kanske från luften ?

Här framhävs även lantbrukets stödbehov som ju är långt över 4 miljoner euro per år.
Och nu finns det bara 600.000 € kvar, att fördela på Leader-projekt under 5 års tid. Då undrar man även: Hur mycket var det då från början och vart tog de andra pengarna vägen ?

Vi utanför LR och näringsavdelningen kan konstatera att det finns resurser för att få hem stöd till alla våra lantbrukare på Åland som ju är minst 600 st personer enligt listorna som nu publicerats. Och i år var det 4,9 miljoner €, som kom Åland till del från EU och delades ut till lantbruket . Här på Åland finns det minst 70 tjänstemän i förvaltningen, som sköter om just den här biten.
Ålands Leader-program är alltså inget som bör finnas på Åland eftersom det bara belastar vår byråkrati enligt vad man kan läsa ut från insändaren från Näringsavdelningen.

Och den duktiga verksamhetsledaren som kom till Åland med kunskap om hur det skall skötas har tydligen blivit bunden av nya lokala regler som är helt utanför EU:s syfte.
EU:s syfte är ju att utveckla mindre regioner och det är därför har man startat upp Leader-projekten.
För att förtydliga detta måste jag då visa exempel från Åbo län och dess skärgård som under åren 2002-2009 fått ut 4 miljoner 420 tusen € fördelat på 177 st olika projekt. Det innebär således i snitt 25.000 € per projekt. Och de flesta projekt där har fått ca 70 % av sökta medel.

Är det någon i LR som sett ”Åbolän” och sedan ”I samma båt” ?
EU-Leader-projekten där har fått mellan 60 – 100 % i stöd av ansökta medel.
Exempel på projekt i Åbolands skärgård som fått bidrag från EU:
A Skördefest för åren 2008-2009 betalades ut 95.334 € som var 75 % av sökta medel.
Hur mycket har Åland fått för sina fina skördefester, från EU ?
B Projekt i Houtskär för ny Turistattraktion. Sätta ut sjömärken som det var förr.
En projektledare och 2 hantverkare har sysselsättning.
Man sökte 17.000 € och tilldelades 4.000 från EU.
Åland har många besökare via havet och mångårig tradition kring sjömärken.
C Säljakt med studier och samarbeten med andra regioner.
Här har man i Åboläns skärgård ansökt om 40.000 € och fått 32.000 € (70%).
Något för Åland, skulle man kunna tro. Samarbete med Åboland är väl möjligt.

Några frågor till LR och näringsavdelningen där vi nu önskar raka svar:
1- Varför är inte Åland med på samma villkor som t.ex Åbo län ?
2- Varför var inte Åland med i Leader från starten 1996
3- Varför tillämpar Åland egna %-satser och står utanför EU:s standard.
4- Vem bestämmer i Leaderprojektet vad som skall genomföras ?
Är det Leader-föreningen eller LR eller någon annan ?
5- Hur och vem har beräknat att det enbart är 40.000 euro per år som skulle tillfallit
Åland. Har man då vetat vilka projekt som skulle ha godkänts ?
6- Har Åland fått Leader-pengar? Hur mycket då? Är det 600.000 € kvar ?
Ska dom pengarna betalas tillbaks till EU? Fördelas hur ?
7- Skall alltså Åland nu inte vara med i Leaderprojekten längre ?
8-Är avsikten att fördröja processen ytterligare innan nya beslut tages?
Det sägs alltså från Näringsavdelningen :
Det finns skäl att se över stödnivåerna och bereda nya förslag.

Låt mig gissa att det i så fall tar två-tre år ytterligare innan beslut.
Och då gräset gror under tiden så hinner kon dö ! Det är ganska säkert. Och hur går det då med utvecklingen av landsbygden och skärgården.
Vad ska vi då göra, ska vi lägga ner våra idéer, planer, projekt och drömmar ?
Många säger : Det är inte bara lantbrukare som behövs, på Åland. Jag har ett minne av att någon på näringslivsavdelningen sade för många år sedan :
”Nu ska vi lära ålänningarna, att samarbeta med varandra. Det är då vi når resultat.”

Vi som försöker få resultat, vill inte bli överkörda och lurade. Vi vill jobba framåt, förbättra, utveckla och gör något för våra barn och vår hembygd.
Det LR även bör veta är att vi fått många uppmuntrande utsagor från ”vanligt folk” som nu vill att vi skall jobba vidare med dessa frågor. Dom undrar också varför vi på Åland inte räknas vara på ”samma nivå” som i Åbolands skärgård.
J Magnus Magnusson,
Vårdö.