DELA

Pengarna styr vindkraft

Utvecklingsminister Alfons Röblom (HI) har kommit med ett svar på hur landskapsregeringen ser på vindkraften. Det är inte oväntat ekonomin, som styr. Det är inte Ålands behov av el, som dikterar planerna på havsbaserad vindkraft utan möjligheterna till ekonomisk vinning. Miljöfrågor tycks inte vara så viktiga.

Den norska undersökningen säger att rotorbladen på ett vindkraftverk förlorar cirka 10 procent av sin vikt på 15 år. Jag vet inte hur korrekt det är, men går man in på nya vyers hemsida så hittar man en bild av ett eroderat rotorblad. Det är mycket plast som slitits loss.

Utgående från de norska uppgifterna förlorar ett ”normalstort” vindkraftverk med 60 ton blad, 400 kilogram plast per år. Eftersom vindkraftverken blir större är antagligen siffran i underkant idag. 1000 vindkraftverk skulle alltså släppa ut 400 ton plast årligen i havet. Att då som Röblom gör, hänvisa till att det finns andra utsläppskällor, är ett dåligt argument. Är det rimligt att ge miljötillstånd till en verksamhet, som släpper ut hundratals ton mikroplast i haven?

Mycket av den plast, som kommer från land, skulle kunna stoppas om dagvattnet filtrerades. Det är dyrt men fullt möjligt. Att ta hand om plasten från vindkraften är omöjligt. Den stannar i havet och kan inte tas bort. Plasten ökar år från år och tar långsamt livet av allt levande i haven. Dessutom får vi 60 ton plastavfall från varje kraftverk. Idag finns ingen metod för att ta hand om rotorbladen samtidigt som vi skall minska plastanvändningen! Kärnavfallet kan användas på nytt i kärnkraftverk med ny teknik, vad gör vi med tiotusentals ton miljöfarligt plastavfall? Är kostnaderna för den hanteringen medräknad i priset för vindkrafts elen?

Många havslevande djur störs av buller. Undervattensbuller från båtar har konstaterats vara mycket negativt för allt marint liv. Nyligen kom uppgifter om att det skulle forskas mera kring detta. När det gäller buller från vindkraftverk finns inga undersökningar. Det är högst sannolikt att ljud fortplantas genom tornet ner i vattnet. Till skillnad från båtljud som flyttar sig, kommer ljud från vindkraft att vara permanent. Hur störande är det?

Röblom jämför vindkraft med segelfartyg, ett dåligt exempel. Ett segel är en passiv utnyttjare av vinden i motsats till de snabbt roterande bladen på ett kraftverk. Om ett segel slets sönder så var materialet naturfiber och ofarligt för havsorganismerna. Plasten är ett miljögift, som kontinuerligt sprids ut. Mänskligheten sitter i en rävsax, klimatkrisen blir allt mer påtaglig och nu skall man i panik rätta till det. I decennier har man vetat om klimatproblemen men inte gjort något.

Levande hav och gröna skogar är grunden för vår överlevnad. För att skapa ”grön” el hugger vi ner träd för att få solkraft, skövlar vildmarker för att få vindkraft och sprider ut plastpartiklar över land och hav.

Till personer som kopplar ihop kärnkraft och kärnvapen kan jag säga att civil kärnkraft inte kan producera plutonium för vapen. Den i hela världen vanliga lättvattenreaktorn duger inte till det. För vapenplutonium behövs andra reaktortyper. Ett kärnkraftverk kan inte heller explodera som en bomb, det är fysikaliskt omöjligt. De explosioner, som inträffat i Tjernobyl och Fukushima har varit ång- eller vätgasexplosioner. Befintliga kärnkraftverk har moderniserats och gjorts ännu säkrare. Nya ännu säkrare reaktorer av SMR-typ och fjärde generationen, som kan använda det utbrända bränslet, kommer snart att finnas i drift, det är det vi måste satsa på.

JAN GRÖNSTRAND