På väg mot en egen åländsk socialpolitik
I riket pågår stora förändringar av lagstiftningen inom det sociala området. Man gör förändringar i sociallagstiftningen och i ett stort antal speciallagar och avsikten är att stärka människors rätt till likvärdig social service. Den stora vårdreformen SOTE som handlar om en ny servicestruktur för den offentliga social- och hälsovården har skjutits fram men syftet och målsättningen kvarstår, nämligen att föra samman ca 200 kommunala serviceorganisationer till ett betydlig färre antal.
Också på Åland pågår ett reformarbete i form av Kommunernas socialtjänst där syftet är att ålänningarna ska få likvärdig service oberoende i vilken kommun man bor. Den nya kommunala myndigheten ska inleda sin verksamhet 2017 och ska innefatta all kommunal socialvård förutom barn- och äldreomsorg.
Det är viktigt hur den kommunala servicen organiseras, men lika viktigt är servicens innehåll. Frågan om vilken service ålänningar med funktionsnedsättningar eller andra personer med sociala behov ska få bör besvaras i lagarna. Även hur man kan förebygga att människor förblir friska och kan klara sig själva trots funktionsnedsättningar och tillfälliga social behov.
På vilket sätt kan vi stärka människor och göra dem delaktiga i samhället? Hur ska vi utnyttja självstyrelsens möjligheter så att vi stöder och bidrar till allas rätt att leva ett självständigt liv?
Åland har egen behörighet att stifta egna lagar inom socialpolitiken men idag använder vi oss till stora delar av blankettlagstiftning, dvs. vi följer samma lagar som i riket. Vi står nu inför ett avgörande vägskäl. Ska vi fortsätta med blankettlagstiftning trots att man i riket avser att organisera social- och hälsovården i större enheter och enligt ett förvaltningssystem som kraftigt avviker från vårt eller ska vi gå in för en egen socialpolitik och helt egen lagstiftning inom det sociala området?
För att slå vakt om Ålands småskalighet och trygga nivån på välfärden anser vi det dags att överväga en egen socialpolitik. Efter SOTE –reformen och förändringarna på Åland skiljer sig socialvården organisatoriskt så mycket mellan Åland och riket att man fråga sig om det är ändamålsenligt att fortsätta som idag.
Landskapsregeringen tar nu ett aktivt beslut att inte automatiskt gå in för att anta rikets nya socialvårdslagstiftning som träder i kraft den 1 april utan väljer att behålla den nuvarande lagen tills vi har fattat beslut om vilken väg vi ska gå. Innan sommaren kommer landskapsregeringen att presentera ett underlag för en åländsk socialvårdslagstiftning i form av ett meddelande till lagtinget. Om landskapsregeringen och lagtinget går in för en helt egen lagstiftning på socialpolitikens område behöver landskapsregeringen avsätta mer resurser inom förvaltningen.
Socialpolitiken är ett område som berör alla. Enligt vår uppfattning är det dags att utforma en egen socialpolitik som garanterar och utvecklar ålänningarnas välfärd och sociala trygghet enligt de särdrag som karaktäriserar självstyrelsen och det åländska samhället.
Camilla Gunell (S) Lantråd
Carina Aaltonen (S) Social- och miljöminister
