Övergripande landskapsplan behövs för trygg äldreomsorg
Det är tufft att höra att Oasen måste spara hårt på grund av att kommunerna inte orkar med att bära kostnaderna för vården om de gamla. Det är också tufft att höra att många små kommuner inte klarar av sina åtaganden i den solidariska finansieringen av Kommunernas Socialtjänst.
Än en gång måste man försvara att de allra svagaste i samhället ska få sin service och rätt till god vård och omsorg. Att bibehålla alla kommungränser är uppenbarligen viktigare än att de människor som bor i kommunerna ska få sina rättigheter tillgodosedda. För mig är det en helt obegriplig prioritering.
I landskapets budget för 2021 konstateras som så många gånger förr att antalet äldre ökar. För att möta behoven borde landskapsregeringen som övervakar sociallagstiftning och äldrelag om de äldre ha mer utvecklad bedömning av det aktuella läget på Åland. Kommer vi på Åland att klara av att sörja för de gamla och klarar kommunerna av att möta behoven?
År 2018 gjorde landskapsregeringen en förfrågan bland kommunerna om deras äldreboenden. Syftet med utredningen var att anpassa antalet platser i institutions- och effektiverat serviceboende enligt landskapsregeringens servicemål. Utredningen visade att de åländska kommunerna tagit stort ansvar för sina äldre och byggt ut äldreboenden i sina kommuner för betydligt fler än servicemålen förutsätter.
Behovet av en överblick av läget och målsättningar för en socialt hållbar äldreomsorg fram till år 2050 är mycket angeläget och landskapet borde ta ett helhetsansvar.
Landskapsregeringens äldreomsorgsutredning från 2006 slog fast att målet att 90 procent av alla över 75 år ska bo hemma. Ett mål som står sig ännu idag. I utredningen från 2006 och landskapsregeringens förfrågan till kommunerna särskiljer man inte olika äldregruppers behov av service och boende. Särskilt försummade är de äldre som lider av demenssjukdomar och deras anhöriga.
På många äldreboende bor det både äldre med och utan demenssjukdom. Dessutom bor många äldre med medelsvår demenssjukdom hemma och tas om hand av närstående, trots att personen i fråga borde få en plats på något äldreboende. Enligt Demensföreningens bedömning uppgår denna grupp till flera hundra personer.
Antalet boende- och vårdplatser för demenssjuka uppgår till cirka 50. Ju äldre befolkningen blir desto fler personer med demens- och multisjuka kommer kommunerna att tvingas ta hand om. Enligt de framtidsprognoser som finns är andelen +75 på Åland år 2020 3 000 personer, år 2030 uppgår de till 4 500 personer och 2050 är antalet 5 500 personer.
Landskapsregeringen har det övergripande ansvaret för att lagarna följs och att ålänningar när de blir äldre får den omsorg och vård de behöver. Landskapsregeringen måste därför mera systematiskt och långsiktigt ta sig an äldreomsorgens planering, koordinering och finansiering fram till 2050. Dessutom måste de äldre med demenssjukdomar beaktas särskilt. För att lyckas med att möta äldreomsorgens behov måste en övergripande planering inledas på landskapsnivå. Denna bör göras tillsammans med kommunerna och kommunförbunden.
Detta föreslås vi socialdemokrater i en budgetmotion i samband med behandlingen av landskapets budget 2021.
CAMILLA GUNELL (S)
