Osäker elproduktion gör att priserna stiger
Andreas Johansson undrar (7/6) vad som fått elpriserna att rusa i höjden. I väntan på att journalisterna kommer med en utförlig redogörelse, kan jag ge lite uppgifter. Åland är som Johansson anger, anslutet till svenska elnätet område 3. Sverige är indelat i fyra områden med olika prissättning i alla områden, billigast i norr, område 1, och dyrast i söder, område 4. Dessutom är Norden med flera länder med i elbörsen Nord Pool, där priset sätts per timme. I priset ingår inte elcertifikat, elnätsavgift, energiskatt, påslag eller moms.
Anledningen till prisskillnaderna är att huvuddelen av elproduktionen finns i norr och elnätet har svårt att klara överföringen söderut. Förr fanns det fossilfri elproduktion i södra Sverige i form av sex kärnkraftverk men dessa har stängts av politiska skäl. Idag finns det sex reaktorer kvar i Sverige, alla inom område 3, men deras kapacitet täcker inte förbrukningen i söder. När överföringskapaciteten inte räcker, måste el importeras från andra länder. Elpriserna på kontinenten är allmänt betydligt högre än i Sverige genom stor elbrist. Genom att länderna är sammankopplade påverkas priset i Sverige av grannländerna.
Strömmen går till den som betalar bäst och då måste alla andra också betala samma pris. Elbrist i söder och otillräcklig överföringskapacitet innebär import av dyr kolkraft från kontinenten. Det har också medfört att oljekraftverket i Karlshamn fått köras mycket.
Hur blev det såhär? Tyskland stängde ner de flesta av sina fungerande kärnkraftverk och satsade stort på vindkraft. Eftersom vindkraften inte ger en konstant elproduktion, utan på kort tid kan variera från noll till full produktion, blir det obalans i nätet då produktion och konsumtion varje ögonblick måste vara lika. Det innebar att man fått bygga upp ny fossil elproduktion med kol och (rysk) gaskraft för att kunna klara variationerna. Man har ändå inte uppnått balans och det är ofta elbrist. I Sverige började man också bygga ut vindkraften för att ersätta kärnkraft. Det ger också obalans trots att vindkraften 2021 bara stod för 17 procent av elproduktionen. Vindkraft genererar olika typer av störningar i elnätet och detta måste kompenseras. Svenska Kraftnät upphandlar därför såkallade stöd- eller systemtjänster för att få ordning på nätet. Kostnaden för stödtjänster har ökat på några år från 500 miljoner SEK till 2 miljarder 2021. Nästa år beräknas kostnaden bli 3 miljarder. Dessa kostnader drabbar konsumenten.
De flesta stödtjänster finns inbyggda i kraftverk med stora tunga generatorer, främst kärnkraft och i stora vattenkraftverk. Med de nu nedlagda kärnkraftverken kunde elnätet hållas i balans utan upphandling av extra stödtjänster. Det här är en del av de ökande elpriserna. En annan är att vindkraften inte alls är billig. En studie från Tekniska högskolan i Roskilde, Danmark visar att genomsnittspriset för havsbaserad vindkraft år 2018 var 0,127 $/kWh. Samma studie visar på frekventa och dyra reparationer, speciellt på rotorblad. Den här studien omfattade lite mindre kraftverk på 1,5-2 MW, idag är de betydligt större. Enligt professor Jan Blomgren har reparationskostnaderna för nyare vindkraftverk ökat närmare 4 gånger. I takt med att vindkraften byggs ut, kommer elpriserna att fortsätta öka, någon sänkning finns inte i sikte så länge politikerna prioriterar oplanerbar elproduktion framför planerbar.
JAN GRÖNSTRAND
