Ord och handling i kyrkan
Den berättelse om den åländska kyrkan som snickras ihop på ledarsidorna i de åländska tidningarna är inte grundad på kunskap utan på fördomar. Det är beklagligt att den åländska journalistiken gång på gång ägnar sig åt att mata sina egna fördomar och blåsa upp populistiska vanföreställningar .
En sådan journalistik är propaganda.
Under tiden går kyrkans anställda och frivilliga ut på fältet. De delar ut matkassar åt dem som på Åland saknar mat för dagen. De samtalar med människor som inte vet hur de skall orka vidare. De står tillsammans med anhöriga som mistat sitt barn, sin älskade eller sin mor. De drar krisgrupper, samtalsgrupper och snart äktenskapsskolor. De skapar livskvalitet med hjälp av sång och musik från vaggan till graven. De slår vakt om de nyföddas okränkbara värde vid varje dopsamtal och i det heliga dopet. De diskuterar med och undervisar 90 procent av ungdomen bl.a. i etik och moral. De hjälper skuldsatta, de är med i arbetet för att skydda kvinnor i hem och på gator. Med i arbetet för att ge barn och ungdom ett andligt hem ute på Lemböte lägergård. Jag kan fortsätta hur långt som helst. Att välsigna eller att viga homosexuella par i Mariehamn skulle inte uppta mer en arbetsdag under ett arbetsår.
Jag har för flera år sedan deklarerat att jag gärna välsignar homosexuella och deras kärlek när lagen ger möjlighet till det. Det handlar om att slå vakt om allas människovärde. Det handlar om människans mysterium och okränkbarhet.
Jag vet att för bortglömda, kränkta och misshandlade barn kan homosexuella parrelationer många gånger vara ett fullt gott alternativ till den traditionella heterosexuella familjen. Jag vet det.
Och nu?
Nu måste kyrkan komma ut ur garderoben.
Ut på gator och torg, ut i tidningar och i predikstolar och där tala om verkliga saker och så slå vakt om människans rätt att vara och bli det hon är skapt till, Guds avbild och ett bråddjupt mysterium.
Varje människa skall kunna gå ut från mässan rakare i ryggen än när hon gick in. Av den enkla anledningen att hon fått näring, styrka och mod. Tro, hopp och kärlek. Kyrkans arbete är på gång!
Det är inget fel på kyrkans moraliska kompass. Det är bara det att den inte fungerar på förenklade och förkrympta livskartor där magnetpolen knappast ryms med.
Det är inte det att Mariehamns församling lever i det förgångna. Mariehamns församling är full av framtid och har en tvåtusen årig tradition i ryggen.
Så går vi till val under devisen Ord och handling.
Kent Danielsson
tf. kyrkoherde för en församling
full av framtid och med medarbetarna i ryggen
Kent Danielsson hör utan tvekan till en av de reformerande krafterna i kyrkan, och en av dem som genom sin passion får också andra att brinna. Någon kritik av det arbete kyrkan på Åland gör har jag inte framfört, det har jag ingen anledning till. Poängen i min ledare var att kyrkan som moralgrund blir allt mindre relevant för människor, inte för att där inte skulle finnas goda och viktiga diskussioner, utan för att kyrkan som både som världslig och andlig auktoritet tappat mark.
Nina Fellman
chefredaktör
Nya Åland
