Öppet brev till utbildningsministern
I samband med behandlingen av 2019-års Ålandsbudget lät utbildningsminister Tony Asumaa (Lib) påskina att nu skulle frågan om klasslärarbehörighet för åländska ungdomar utbildade på svenska sidan lösas på ett smidigt sätt.
På min direkta fråga om hur budgetförslagets skrivning ”kompensationsåtgärder i form av tilläggsstudier vid Öppna högskolan i samarbete med Åbo Akademi i enlighet med erkännandelagstiftningen för erhållande av klasslärarbehörighet i grundskolans lågstadium” skulle tolkas, gav ministern följande lugnande besked till alla studerande och föräldrar, som är oroliga över att deras barn väljer bort Åland som sin framtid på grund av att vårt eget system underkänner deras utbildning:
”Och därför, för att komma runt lite, så gör vi ett lätt litet prov som man kan utföra under sin studietid och som man kan bifoga sina betyg och bli behörig.”
Döm om min bestörtning när jag läste landskapsregeringens beslut från 15/1 om krav på ett helt skolårs ”anpassningsperiod” som dessutom kan vara oavlönat. Vidare ska anpassningsperioden ske tillsammans med en behörig klasslärare och sökanden får inte ensam ansvara för undervisningen.
Den utlovade lätta lösningen är därmed ingenting annat än en stängd dörr för ålänningar som sökt sig till svensk lärarutbildning. Förödande förstås med tanke på den framtida tillgången på lärare inom den åländska grundskolan.
Min fråga till Tony Asumaa är följande: står ministern bakom tjänstemännens beslut i denna fråga eller finns det hopp om att beslutet rivs upp?
HARRY JANSSON (C)
LAGTINGSLEDAMOTSVAR PÅ INSÄNDARE:Landskapsregeringen har notifierat EU-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer där landskapslagen möjliggör för medborgare i medlemsländerna att få sina examina, som ger rätt att utöva ett reglerat yrke i ursprungslandet, erkända på Åland. I det här fallet handlar det om lärarexamen som avlagts i Sverige under de senaste åren och vilken behörighet den ger på Åland.
De tidigare lärarutbildningarna i Sverige före 2011 var inriktade på grundskolans tidigare år eller senare år. Där fanns alltså inte samma begränsning som i deras nuvarande utbildning till grundlärare, där studerande väljer en inriktning antingen för åk F-3 eller åk 4–6. Därför har denna olustiga situation uppstått genom att vi i våra grundskolor på Åland inte har tjänster speciellt för vissa årskurser. Skulle vi ha det så skulle vi inte ha detta dilemma och alla skulle per automatik vara behöriga.
Grundlärarexamen i Sverige ger alltså idag behörighet att utöva yrket endera för åk F-3 eller 4–6 (i Sverige). När en studerande har avlagt sin examen anhåller man om lärarlegitimation som förtydligar de avklarade studierna och i vilka årskurserna man har rätt att undervisa, fortfarande gäller detta i Sverige.
Om en person med svensk lärarexamen vill söka en tjänst på Åland ska lagstiftningen om erkännande av yrkeskvalifikationer tillämpas. Den behörighet man har i ursprungslandet erkänns även här. Eller tvärtom, den behörighet man inte har i ursprungslandet, i det här fallet Sverige, kan inte heller ge behörighet på Åland. Man kan alltså inte per automatik få en bredare behörighet på Åland än vad man får i Sverige med sin lärarexamen.
Eftersom vi har många unga ålänningar som berörs av reformeringen av lärarutbildningen i Sverige har landskapsregeringen tagit fram, i enlighet med lagstiftningen, anvisningar för hur dessa ska hanteras. Målsättningen har varit att med smidiga åtgärder verka för att personer med svensk lärarexamen ska få en vidgad behörighet att undervisa i åk 1–6 på Åland, till skillnad från den begränsade behörigheten för åk F-3 eller 4–6, som de nu får i Sverige.
Om sökandens utbildning i ursprungslandet väsentligt skiljer sig från de krav man har på utbildning i det mottagande landet ska man enligt lag erbjuda kompensationsåtgärder. Dessa beskrivs i lagstiftningen som antingen teoretisk fördjupning, som olyckligt nog i direktivet benämns som lämplighetsprov, eller praktisk undervisning, som i lagstiftningen benämns som anpassningsperiod. Vi kommer att erbjuda personer med svensk lärarexamen båda alternativen och ge dem möjligheten att själv välja ett av två alternativ för att få full behörighet här på Åland.
Avsikten med lämplighetsprovet, dvs det teoretiska alternativet, är att det ska vara möjligt att avlägga provet vid Öppna högskolan på Åland i samarbete med ett universitet på ett pragmatiskt sätt för att sökande ska vara behörig att söka en tjänst på Åland så fort det bara är möjligt efter att man erhållit sitt examensbevis.
Anpassningsperioden, dvs undervisningen, genomförs i åk 1-3 om man har examen för åk 4-6, eller i åk 4-6 om man har examen för F-3. Den undervisningen kan arbetsgivaren (kommunerna) organisera som avlönad eller oavlönad, men den ska ske under handledning av en behörig klasslärare. Ansvaret ska alltså delas gällande planering, genomförande och bedömning.
Landskapsregeringens anvisningar är smidiga och åtgärderna anpassade speciellt för lokala åländska förhållanden och välkomnar fler återflyttare.
TONY ASUMAA
UTBILDNINGSMINISTER
