Öppen och datadriven innovation
En historia vi på Åland kan lära oss av då det kommer till digitalisering: År 2012 började Stockholms stad upphandla en ny skolplattform. Det tog 7 år innan den blev klar och slutnotan landade på 1 miljard kronor. Efter så mycket tid och pengar tänker man att det måste vara världens bästa plattform, men nej. Det visade sig vara katastrof.
Till att börja med så hade inte upphandlingsspecen från 2012 i åtanke att man 2019 skulle använda mobilen oftare än datorn. Plattformen funkade alltså inte särskilt bra på olika enheter. Plattformen var också så pass osmidig att flera skolor anställde extra administratörer så att lärarna skulle slippa använda plattformen. Även föräldrarna till eleverna var frustrerade då de behövde använda något som inte fungerade.
Några föräldrar var så pass frustrerade att de skapade sin egen för att enklare kunna ta del av infon. Deras system, eller deras app som det är, visar samma info som stadens gigantiska plattform men på ett mycket mer användarvänligt sätt. Så pass mer användarvänligt att flera andra och även lärare hellre använder den än originalet.
Det kanske mest häpnadsväckande är att det endast tog 5 veckor från att de bestämt sig att bygga den till att lansera den. De fixade alltså en bättre lösning betydligt snabbare och ja betydligt billigare då den enda kostnaden var tiden de la på det.
Då är frågan hur de lyckades göra det här? Jo med hjälp av ”öppna data och API:er”. Tidigare i höst behandlade lagtinget en lag som gäller just det här och är enligt mig en stor nyckel i Ålands digitalisering. För dig som inte vet vad en API är så kan du tänka det som en tolk.
En tolk som gör att till exempel en app i min telefon kan prata med och enkelt hämta data från en databas. I det här fallet kunde de hämta data direkt från Stockholm stads server och presentera det på ett bättre sätt.
Det är ett väldigt inspirerande exempel på hur du kan använda data med API:er och varför vi på Åland ska göra så mycket data öppet och tillgängligt som bara möjligt. Det gör många andra länder omkring oss.
För att lyckas med digitaliseringen här på Åland måste vi börja tänka det mer som infrastrukturfrågor. Där bygger vi vägar men vi bygger inte bilarna.
I den digitala världen så är vägarna data. Bilarna – det är appar och hemsidor, och bussarna, det kanske då är en större plattform. I dagens läge försöker vi allt som oftast upphandla bil, buss, lastbil och tankstation på samma gång. Samtidigt som vi har en gropig och dåligt planerad väg.
Vi behöver ta ett steg tillbaka och lägga fokus på att bygga en stadig grund, en tydlig väg och den vägen innehåller till stor del data samt öppna data med API:er. Sen kan vi, företag, skolelever och hela befolkningen börja fokusera på hur vi bäst använder den.
JESPER JOSEFSSON
LAGTINGSLEDAMOT (C)
