Onödigt maktspråk
Jag blir så ledsen över förvaltningschef Peter Rasks oförmåga att bemöta kritiken från fältet. I stället förminskar han den, förlöjligar den och börjar prata om annat.
Det är inte så att läkare generellt motsätter sig förändringar. Däremot är det en konst att leda en organisation i förändring. Motstånd är något som hör till en förändring, och som ska räknas in i processen. Rask har inte gjort detta och blir överraskad och sur över att alla inte tänker som han med en gång. Alla behöver inte alltid vara överens, men det är bra om man kan lyssna på varandra och förstå varandras argument. Rask har ensidigt slagit fast att kritiken mot honom är obefogad.
Rask kanske inte noterade att dessa skrivelser från fältet inte med ett ord berörde de förändringar i verksamheten (antikoagulansmottagningen, helikopterverksamheten, laboratoriets verksamhet) som kritiserats i andra sammanhang. Nej, i detta sammanhang har man endast berört rättviseaspekter, kommunikationsproblem och procedurfel. Att Rask i tidningsintervjun i avledande syfte börjar prata om bristen på smärtläkare är helt irrelevant i situationen. Det är ju ett helt vanligt rekryteringsproblem, som inte blir bättre av att skyllas på läkarkollektivet som helhet.
Rask vill förlöjliga min kollega Lindén och anser att han ska använda sin energi till annat. Vi är många i huset som gärna vill använda vår energi till annat, och slippa uppröras över att kollegor behandlas orättvist och lagstridigt, och att kollektivavtal ignoreras. Vi som känner Lindén vet att han är ointresserad av makt, men drivs av en stark rättskänsla.
Rask hävdar att läkarna är rädda för att få mindre makt och marginaliseras i och med det nya reglementet. Det är inte heller riktigt sant. Få är intresserade av makt, men fler är intresserade av att arbetet ska löpa smidigt. Däremot förtjänar vi att ha en chef (en chefläkare) som på riktigt kan var en ledare för läkarna och fatta beslut om medicinska frågor och personalfrågor. Det är onödigt att förvaltningschefen blandar sig i petitesser som berör enskilda läkare; han borde lyfta blicken lite högre än så. Det finns mycket arbete att göra.
Tora Woivalin
hälsocentralläkare
