DELA

Om vattenflödet från Ålandskomposten

Albert Einstein har tillskrivits citatet ”Allting borde förenklas så mycket som möjligt, men inte mer.”

Nya Åland har i ett stort uppslag 6.2.2018 publicerat en artikel av Annika Orre som berör Ålandskomposten. Artikeln upprepar sakfel som har framförts i anknytning till ett besvär som inlämnats till ÅFD gällande beviljande av miljötillstånd. Artikeln är ett skrämmande exempel på s.k. ”fake news” och förtal. Tillkännagivande för ”fake news” är att man förbigår fakta, skapar desinformation genom felaktiga påståenden och paketerar allt i ett enkelt paket. Förtal är att framföra påståenden som är ägnade att utsätta någon för andras missaktning, vare sig påståendena är baserade på fakta eller inte. Förtal är ett miljögift i samhället, som det inte finns bra motmedel för, skadan är skedd och är svårligen reparerad. Även inför denna artikel som berör företagen, kontaktades de inte för kommentar eller för att kunna bemötande de påstående som görs. För att ge en bild av situationen har Ålandskomposten skickat in denna insändare.

Genom brist på kompetens eller eventuell försummelse har tidningen valt att skapa rubriker och publicera material som skapar en negativ bild av de bolag som bedriver den viktiga hanteringen av bioavfall som uppkommer på Åland. Bolagen är medvetna om att verksamheten har en miljöpåverkan men med olika metoder och mycket hårt arbete eftersträvas att förminska och begränsa miljöpåverkan. Sjöfarten har miljöpåverkan, likväl jordbruket, fiskodling, livsmedelsproduktion, bankverksamhet, kontorsarbete, utgivande av tidningar är alla exempel på mänsklig verksamhet med miljöpåverkan. Vem har den största miljöpåverkan?

Rättspraxis i vårt samhälle utgår ifrån att kräva bevisbörda för att fastslå skuld, nu har ”domaren” Annika Orre valt att helt gå på den ena partens påståenden, utan att bemöda sig om att försöka delge en helhetsbild eller eftersträva en ”sanning” i frågan. Man har plockat fram material som verkar ha faktagrund och undviker källkritik och analys av en bredare informationsbas. Det är en gång för alla så, att miljöfrågor är komplexa, men tyvärr har tydligen ”Trumpistisk” miljösyn fått ett fotfäste i redaktionen på tidningen Nya Åland.

Nya Ålands källa, den f.d. kommunteknikern och f.d. maskinisten på fiskodlingen, Lars-Ove Blomqvist, påpekar nog att det finns även andra möjliga källor till utsläpp i det över en kilometer långa diket, men tvekar ändå inte att utpeka komposten som den största källan, trots att en adekvat provtagning totalt saknas.

Blomqvist påstår i artikeln att flödet från kompostanläggningen är 40 liter i sekunden på årsbasis. Ett enkelt påstående, men verkligheten är ofta en aning mer komplicerad.

Finlands Meteorologiska Institut (FMI) publicerar officiell statistik över nederbörden på Åland. Den som vill ha en förenklad paketering av FMI data kan besöka ÅSUBs webbsida (http://www.asub.ax/sv/ekologisk-hallbarhet-8-arlig-nederbord-mm-1977-2016). På ÅSUBs sida missar man dessvärre de nyanser som går att plocka fram på FMI sidan (http://sv.ilmatieteenlaitos.fi/statistik-fran-och-med-1961) som visar på de månatliga variationerna, men även den totala nederbörden på årsbasis, som ju bör beaktas för att kalkylera ett flöde på årsbasis, vilket Blomqvist nog så riktigt vill göra gällande i sina kalkyler.

Men åter tillbaka till flödet på 40 liter/sekund. Den officiella statistiken för årsnederbörden på Åland, som uppmäts i Jomala, har under en längre tidsperiod varit 559,8 mm, dvs per kvadratmeter får man en vattenmängd på 559,8 liter, eller 0,5598 kubikmeter. Enligt FMI var årsnederbörden för Åland år 2016 456,6 mm och år 2017 650,2 mm. Nederbörden varierar från plats till plats, men i brist på exakta lokala mätningar för området, så torde man kunna utgå ifrån den officiella FMI-baserade statistiken, som även ÅSUB använder.

För att ha det konstanta flödet på 40 liter/sekund under ett års tid krävs en vattenmängd på totalt 1 261 440 kubikmeter.

Komposteringsanläggningen har en areal på 2 hektar, vilket betyder att nederbörden kumulativt på området uppgår till mellan 9 132 och 13 004 kubikmeter på ett år, enligt de identifierade exemplen ovan. Det saknas med andra ord en hel del vatten för att kompostområdet ensamt skulle kunna bidra till det flöde som Blomqvist framhåller. En vidare kalkyl visar, att för att dikesflödet skulle kunna ha sitt ursprung från kompostens område, borde komposten vara tillrinningsområde för en areal motsvarande ca 220 hektar, lite beroende på antagna nederbördsmängder. Dessvärre, så är komposten belägen på ett ställe som gör att det är omöjligt att få den tillrinning som behövs för att uppnå dessa volymer, som skulle rinna bort från det egna området in i diket och sedan mot sjön, utan någon som helst avdunstning. Den som vill kan bekanta sig med Lantmäteriverkets kartor som ger en väl överskådlig bild av området i fråga, med höjdkurvor, terrängskuggning, flygfoton mm. (materialet är fritt tillgängligt på http://www.maanmittauslaitos.fi/sv/e-tjanster/kartplatsen).

Ett annat alternativ till den annars svårt uppnåeliga uppsamlingen av nederbörd är att nederbörden på kompostens område är 110 gånger högre än på det övriga Åland, dvs. 71.52 centimeter nederbörd på årsbasis (närmar sig förhållanden i regnskog). Om någon har gjort regnobservationer som skulle bekräfta det här, ta gärna och publicera dem – det kunde bli en verklig nyhet. Ett förtydligande om kalkylerna ovan, är de inte beaktar eventuell avdunstning eller upptagning i mark och växtlighet, utan använder sig av den totalt uppmätta nederbörden som tillskott till flödet (i verkligheten är ju avdunstning och absorbtion rätt betydande).

Den av landskapet beställda rapporten, som uppgjordes av Peter Feuerbach (tillgänglig på http://www.regeringen.ax/node/7918), gör antaganden om kompostens och fiskodlingens näringsbelastningar till sjön Träsket. Feuerbach gör ett antagande på 500 mm nederbörd, samt 50 % avdunstning. Vilket för kompostens del skulle resultera i ca 5000 kubikmeter vatten som enlig antagandet skulle rinna till diket och vidare mot sjön Träsket, med de näringsämnen som har sitt ursprung från komposten (efter lakvattenbassäng, rotzon, våtmark). De halter näringsmängder som originerar från komposten varierar i rapporten mellan 0,1-2,8 mg/l för fosfor (P) och 30-85 mg/l kväve (N). Enligt det av Feuerbach använda flödet från komposten och de angivna näringshalterna får man värden på maximalt 14 kg fosfor och 425 kg kväve på årsbasis. Genom att för fiskodlingen även använda sig av samma metodik, får man med det angivna flödet på 50 000 kubikmeter utsläpp, samt 3 mg/l fosfor och 28 mg/l kväve en belastning på 150 kg fosfor och 1400 kg kväve. Som Peter Feuerbach säger i sin rapport ”Angående mängderna är det uppenbart att fiskodlingens påverkan är flerfalt större än den som orsakas av komposteringsanläggningen”.

För att ytterligare analysera de näringsströmmar som tar sig till Träsket, kan man lätt konstatera att det dike som rinner från komposten även i sitt uppsamlingsområde har åkrar som gödslas, beboelse utan kommunala avloppsanslutningar, en gård med boskap mm, som alla presumtivt kan bidra med näringsflöden. Dessa har ingenstans analyserats eller tagits med i diskussionen för att åstadkomma en helhetsbild. Det som utan tvekan behövs är en mer metodisk provtagning och uppföljning för att skapa en verklig helhetsbild.

Komposteringsanläggningarna är ålagda att utföra provtagning av utsläpp och produkter som rapporteras både till ÅMHM och landskapsregeringens miljöbyrå. Myndigheterna förrättar även syner på verksamhetsområdet för att identifiera eventuella brister och risker. Som myndigheterna har konstaterat har verksamhetens miljöpåverkan hela tiden blivit mindre och åtgärder har vidtagits när brister har förekommit.

För komposternas del kan konstateras att allt vatten på området uppsamlas, först i en lakvattenbassäng och sedan rinner vattnet genom en rotzon, för att binda näringsämnen och kontrollera flöden. Att processen fungerar kan konstateras genom den kraftiga reduktion av både kväve (N) och fosfor (F) som utmäts utgående från lakvattenbassängen till rotzonen till det omtalade diket som rinner mot sjön Träsket, som ju enligt Feuerbachs rapport uppvisar extremt höga fosforhalter och mycket höga kvävehalter.

Provtagning på kompostanläggningen utförs 4 gånger per år. De provtagningar som gjorts på Ålandskomposten åren 2015-2017 uppvisar variationer i det utsläpp som utmäts i lakvattenbassängen under olika tidsperioder och även i de prover som tagits efter den uppförda rotzonen där vattnet lämnar anläggningen. Mellan perioden 6.3.2015 och 18.12.2017 då provtagning utförts är det högsta uppmätta värdet för total fosfor (P) 0,84 mg/l, och det lägsta 0,05 mg/l. För total kväve är respektive värden 100 mg/l och 10 mg/l (det lägsta värdet uppmätt 18.12.2017). Det aritmetiska medelvärdet för provresultaten för tidsperioden är för fosfor 0,2118 mg/l och för kväve 32.42 mg/l. Om man inte skulle beaktar det högsta uppmätta värdet för kväve på 100 mg/l, utan enbart alla de andra provresultaten, skulle medeltalet vara 24,91 mg/l. Det bör poängteras att analyserna av tagna prov är gjorda av ett ackrediterat laboratorium och provtagningen är dokumenterad.

Om man för enkelhetens skull använder medelvärdet för näringshalterna ovan samt den högsta nederbördsmängden (år 2017) som redovisats tidigare för att beräkna den belastning som lämnar kompostens område (ex-rotzonen) får man följande resultat:

Fosfor 0,2118 mg/l x 13004 m3=2,75 kg

Kväve 34,42 mg/l x 13004 m3= 447,59 kg

Om man väljer att använda medelnederbörden på Åland för perioden 1977-2016 blir kalkylen följande

Fosfor 0,2118 mg/l x 9132 m3=1,92 kg

Kväve 34,42 mg/l x 9132 m3= 314,32 kg

Det vill säga, att det är korrekt att med ett lägre flöde minskar kompostanläggningens belastning nedströms, med ett högre flöde ökar belastningen – om näringshalten är konst. Verkligheten är den att näringshalterna i de tagna proverna och även den periodisk nederbörd uppvisar variationer, så för att få något exaktare kalkyler måste provtagningstidpunktens näringshalter och nederbörd användas för att kalkylera näringsbelastningen. För att identifiera verklig miljöpåverkan måste man använda sig av fakta och vara transparent.

Fakta kommer ofta i vägen för ”tycke” eller något som man av någon anledning vill åstadkomma. Då måste man hitta på och publicera flöden på ”40 liter/sekund” för en komposteringsanläggning, istället för att använda sig av publik information och använda sig av det verkliga flödet på 0,41 liter/sekund som man får om man t.ex. använder sig av nederbörden för år 2017 och den areal som komposteringsanläggningen har.

De ovan framställda miljöpåverkan är i linje med det som även Robert Feuerbach utpekar som belastning som härrör sig till komposten. I kalkylen ovan har ingen avdunstning eller upptagning i växter under vägen mot sjön Träsket tagits i beaktande, utan man belastar komposterna med att all nederbörd rinner igenom komposten och ned i diket, vilket ger en högre beräknad belastning, genom att mängden näringsämnen som antas förbli konstant matas till träsket med ett högre flöde.

Det skulle vara önskvärt att använda sig av fakta i en publik debatt och rapportering, speciellt eftersom den bild allmänheten bildat sig på basen av en rafflande rubriksättning knappast kommer att korrigeras genom denna insändare som av nöden är lång, tekniskt och inte innehåller något sensation eller ett rafflande påstående som så ofta använts i artiklar som berört komposteringsverksamheten.

Ålandskomposten har investerat i ny processteknik i form av en komposteringstrumma och teknisk utrustning för rening av lakvattnet, vilket bidrar till förbättrad miljöpåverkan och uppfyllande av ställda myndighetskrav. Tyvärr har en besvärsprocess gjort att ibruktagandet av utrustningen inte kunnat ske enligt plan, men kommer att ske. Ålandskomposten ser fram emot att senare kunna inbjuda pressen för att bekanta sig med tekniken och anläggningen för att medierna sedan skall kunna informera allmänheten hur processen och hanteringen fungerar. Inte minst skall det då även framkomma att en ordentlig sortering av avfall är väsentlig för att uppnå restprodukter som går att återanvända i en cirkulär ekonomi. Miljöansvaret i avfallskedjan börjar ju i varje enskilt hushåll.

Nya Åland svarar:

 

Nya Åland har refererat en komplettering till ett besvär i Ålands förvaltningsdomstol – en offentlig handling – och intervjuat den namngivna person som står bakom kompletteringen. Varken tidningen eller jag som journalist är domare. Vår uppgift är att redogöra för olika delar av ett skeende som av olika orsaker dragit långt ut på tiden.

Annika Orre, journalist

Nya Åland har i otaliga artiklar belyst problematiken kring träsket Träsk i Sund, som numera är syrefritt från bottnen till ytan. Vi har bemödat oss om att, så långt det bara är möjligt, höra olika parter och berörda. Guttorp, Peter Feuerbach, ÅMHM, miljöbyrån, kommunen, landskapsregeringen, olika rättsliga instanser och Ålandskomposten. Alla har vi pratat med i olika vändor, skrivit om handlingar som lämnats in, ärenden som prövats och olika insatta personer har fått säga sitt.

Nya Åland driver inte någon agenda. Nya Åland belyser skeenden, granskar och rapporterar händelser. Därför bereder vi även utrymme för denna, väldigt långa, insändare från Ålandskompstens vd och ser fram emot att komma till kompostanläggningen för att göra reportage om er nya processteknik.