Om tillsynen vid hemundervisning
Med anledning av att mitt namn nämndes i en insändare i Nya Åland den 11 augusti 2022 vill jag här bemöta den aktuella frågan.
Min uppgift som tillsynsperson innebär att jag prövar barnets kunskaper och färdigheter inom den åländska läroplanens olika områden. Detta sker med hjälp av och utgående från en skriftlig rapport/portfolio som barnet lämnar in en gång per termin. Denna tillsyn sker en gång per termin. Den åländska grundskollagen säger i §29 hur det ska gå till: Vårdnadshavarna ska i god tid innan tillsynen lämna in en redogörelse för periodens arbete. Tillsynen tar fasta på barnets framsteg genom diskussioner med barnet, skriftliga och muntliga prov, praktiska prov, studier och portfolier som beskriver studieresultaten.
Vid hemundervisning ligger hela ansvaret för läropliktens uppfyllande på vårdnadshavaren. Det innebär också att man ansvarar för att barnets kunskaper kan verifieras vid tillsynstillfället, till exempel genom att bidra med material så att tillsynspersonen kan följa upp barnets kunskapsutveckling och färdigheter. Det är antagligen här en kulturkrock mellan traditionell skola och hemundervisning sker på så sätt att en del hemundervisande familjer anser att det som står i lagen inte står för en fungerande metod, enligt deras syn på lärprocessen.
I insändaren i Nya Åland 11.8.22 skriver undertecknarna att hemundervisning är en lärandeform där kunskaper inte kan bedömas på samma sätt som i skolan. Det har jag fått erfara under mina tillsynstillfällen och jag har än så länge så långt det är möjligt gått familjerna till mötes med tanke om att det ska kännas så bra som möjligt för barnet. Jag har ändå påtalat vad som står i lagen, att jag har rätten att pröva barnet både skriftligt och muntligt. För mig har det varit viktigt att påtala då jag känner att jag inte i mitt utlåtande kan godkänna barnets kunskapsutveckling på godtyckliga grunder. För att kunna konstatera att barnet når godkända kunskaper är det bra om man på ett mångsidigt sätt kan bedöma barnet, till exempel både skriftligt och muntligt, för att som jag uttryckte det i en artikel i Nya Åland, inte lura barnet.
Med det menar jag att jag inte vill att barnet ska få felaktig information gällande sin egen kunskapsutveckling, sett i relation till vad som krävs enligt den åländska läroplanen. Av den anledningen vill jag vara noggrann vid tillsynstillfällen. Jag menade inte att man genom formen hemundervisning lurar barnet.
För att ännu bemöta åsikten om att man inte kan bedöma hemundervisade barn så som man gör i skolan så har jag uppfattat det som att det just är skriftliga prov som inte hör hemma i formen hemundervisning. Jag försöker här dra mig till minnes om representanterna för hemundervisarföreningen i den arbetsgrupp som skulle se över lagstiftningen och styrdokumenten för hemundervisning uttryckte att de vill ändra just den skrivningen i lagen och jag kan inte minnas att det så uttrycktes, det vill säga att skriftliga prov skulle strykas.
Avslutningsvis vill jag säga att det är svårt att utföra tillsynen då jag ibland helt ärligt upplever att det uttalas i rätt hårda ordalag om hur tillsynen ska gå till trots att det finns en lag som säger hur tillsynspersonen kan och får agera. Jag tänker också som så att om man via den åländska lagstiftningen får denna unika möjlighet att hemundervisa om man så vill – kunde man då tänka sig att till vissa delar, även om man upplever att det inte rimmar med ens egen syn på lärprocessen, ändå finna sig i att följa de juridiska ramar som finns? Förutom just den biten (bedömningen) har man ju ändå en enorm möjlighet att skapa de egna lärprocesserna och -formerna.
PETRA BRUNILA
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
