Om sparbetinget inom ÅHS
Besparingarna inom Ålands- hälso- och sjukvård har den senaste tiden åskådliggjorts i media och föranlett insändare från oroliga invånare.
Sjukvården har under många år prioriterats högt bland våra politiker, så även i år, men de kraftigt minskade intäkterna till landskapet har gjort att även sjukvården fått i uppdrag att spara. Den ekonomiska nedgången inom den offentliga sektorn har resulterat i minskade budgetramar, men kravet från lagtinget och finansutskottet har redan tidigare år varit att ÅHS bör vidta åtgärder för att stävja den alltför expansiva kostnadsutvecklingen. Kritiken i lagtinget har ställvis varit hård när inte budgeten hållits.
Åtgärder för att minska kostnaderna vidtogs redan i första tilläggsbudgeten 2009 då kravet var att minska kostnaderna med 1,5 miljoner euro. Prognoserna visar att ÅHS troligen kommer att klara av att hålla budgetramarna för 2009, trots nedskärningarna, och till och med visa ett litet överskott.
Besparingar medför konsekvenser men mindre budgetmedel behöver inte alltid behöva sämre service.
För ÅHS betyder det att försöka rationalisera och framförallt effektivera resursutnyttjande inom organisationen. Det är en ständig process som kräver insatser från hela förvaltningen för att lyckas. Större besparingar medför ändå att tillgängligheten inte är densamma som tidigare år och att väntetiderna och köerna kan komma att växa.
Styrelsen har dock försökt prioritera sparbetingelserna utifrån befolkningens krav på fortsättningsvis god vård inom ramen för de av landskapsregeringen uppställda målen för vårdgarantin. I budgeten för 2010 har styrelsen fortsättningsvis gett den förebyggande vården hög prioritet som förhoppningsvis skall minska behovet av den betydligt dyrare specialsjukvården.
Styrelsen för ÅHS har också minskat sparbetingelserna inom psykiatrin från ursprungliga 160.000 euro till 90.000 euro Det betyder inte att dessa enheter behöver spara och se över sin verksamhet .
Enligt ÅSUB:s prognoser i kommer den offentliga sektorn fortsättningsvis att få leva med minskade budgetramar vilket medför stora utmaningar för sjukvården.
Kommer då den offentliga sjukvården i framtiden kunna erbjuda all den högspecialiserad sjukvård som erbjuds idag? Knappast! Vad skall vi erbjuda och vad kan vi inte erbjuda! Svåra frågor där en diskussion bör fås igång om vad samhället kan erbjuda den åländska befolkningen för sjukvård i framtiden.
Kostnadsökningen inom sjukvården har varit åren 2000-09 ca 53% och för vården utom Åland hela 112%. Vård utom Åland är förstås den sektor som vuxit mest och är en av de stora utmaningarna för ÅHS att hantera.
Styrelsen för ÅHS har redan nu begärt underlag för att få en analys av vården utom Åland. Styrelsen har också tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att ge förslag till en reviderad organisation och reglemente för att få ett tydligare ledarskap och ansvar för verksamheterna. Ett arbete som på lång sikt förhoppningsvis skall resultera i en effektivare organisation.
ÅHS har målsättningen av att klara av de besparingskrav som ålagts dem och förhoppningsvis med så lite konsekvenser för patienterna som möjligt i detta skede.
De stora utmaningarna för ÅHS finns inte i 2010 års budget utan de kommer att infinna sig åren därpå! Det krävs dock insatser från hela organisationen för att klara detta. Kostnadsmedvetenhet bland personalen bör finnas med i det vardagliga arbetet. En kostnadsmedvetenhet som de tidigare visat att de klarat av.
Torbjörn Björkman
Styrelseordförande ÅHS
